Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

För dig som planerar att bli med barn. För diskussioner kring svårigheter att få barn, se den andra forumgruppen.

Moderator: skogsmus

Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav anonym » 18 feb 2009, 09:21

Hej på er! Måste för säkerhets skull vara anonym då jag knappt törs tänka dessa saker för mig själv ens. :)

Det är så att vi har två barn. Det har vi tyckt är lagom och bra och vi har precis börjat pusta ut efter alla jobbiga småbarnsår, som jag helt lugnt kan konstatera inte var något för mig (allt kändes kaotiskt pga strulande sömn). Barnen är nu 3 och 5 år. Jag har börjat arbeta med ett intressant arbete, går även en utbildning, och har känt att nu äntligen kommer vi vidare! Men: plötsligt finner jag mig själv funderande på att om ändå...? Och min man, som varit stenhård med att nu räcker det verkligen, kan inte längre svara på frågan om han tycker det skulle gå med ett barn till. ;)

Blir nästan rädd. Min utbildning pågår ett tag till, men efter den skulle det kanske... nä, jag fattar inget. Det är som om förnuftet sade att nej, nu är det bra, vi har ju äntligen kommit vidare! och känslorna säger något heeelt annat, att klart vi kunde försöka få ett till... Känner det dessutom som att nu vet jag ju efter två barn att man inte ska ta allt så hårt, det är bara korta perioder av allt. Skulle även själv vara mer tillrättakommen med mig själv och min roll som mamma.

Ge mig något slags reflektioner, vad som helst!
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15783
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Howahkan » 18 feb 2009, 14:09

Hos oss tänkte vi så här..orkar man med två så går det nog med tre
och har man tre så går det nog med fyra...men sen får det nog räcka.
Vi fick tredje då dom två älsta var 4 och 6år.
Var jätte kul att kunna vara hemma då älsta började förskolan och vi hade våra rutiner.
Kan inte säga att det blev jobbigare att ha tre så för oss var det steget inte svårt.
Väntar nu på fjärde och det känns inte alls som det ska bli jobbigt då dom båda älsta sköter sig
själva för det mesta.

Mitt råd är att känna efter om ni vill ha ett tredje och fundera hårt så att du inte om några år
tycker att du gjorde fel än vilken väg ni valde.

Lycka till! :kram:
Bild
Tös -00 Kille -02 Tös -06 Kille -09
Howahkan
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 461
Blev medlem: 06 jun 2008, 20:52
Ort: Österbotten

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Natasha » 18 feb 2009, 22:14

Jag tror inte man ångrar ett barn. Däremot kanske man senare ångrar att man inte försökte en gång till ;)

Jag tycker din situation låter riktigt lyxig. Själv har jag åldern och hälsan emot mig så jag får se hur det blir med vår önskan om en stor familj. Om vi bara lyckas vill vi ha fyra (fem med vår ängel).
Flerbarnsmor med intresse för tät långvarig amning, bakåtvända bilbarnstolar, tygblöjor, tidig potträning, att läsa barnböcker och laga och läsa om hälsosam sockerfri och glutenfri mat. Dessutom är jag glad nybörjare på att ha köksträdgård.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5465
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav anonym » 18 feb 2009, 22:37

Jo, det är säkert bäst att försöka fundera på om man skulle ångra i framtiden att man inte försökte få ett tredje barn. Vi är båda 33 år nu så det är riktigt rätt läge åldersmässigt. Och det där att man tycker man kommit vidare nu - det är ju bara något man tycker för stunden, de två barn vi har nu kommer ju in i alla möjliga olika faser hela tiden och man får ständigt nya problem att tampas med, känns som om första småbarnstiden inte är hela världen iaf även om den blir jobbig och sömnlös. Nu VET vi ju så mycket bättre än förr att den går över snabbt.

Hmm, mycket att fundera på. Nå, det skulle inte bli aktuellt på ett år ännu att försöka med tanke på olika praktiska omständigheter.
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15783
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav anonym » 20 jun 2009, 17:36

Jag känner väldigt mycket igen mig i dina tankar, anonym! Det är ju ett tag sedan du skrev ditt inlägg, hur har det gått, har ni bestämt er?

Våra barn blir snart fem och tre och jag känner också att efter några tuffa år börjar det äntligen lätta. Vardagen rullar på, man är inte helt slutkörd hela tiden och det finns tid över för annat. Båda går på dagis, jag trivs med jobbet och husbygget är äntligen på slutrakan. Egentligen hade vi alltid tänkt oss en större familj, men på grund av sjukdomar, flytt och sömnstrul kändes det länge som om två var bra. Men sedan en tid tillbaka kan jag inte släppa tanken på att det saknas en liten människa i mitt liv, att det finns ett barn till som hör till vår familj. Jag räknar upp alla orsaker för mig själv som talar emot ett barn till: har inget fast jobb, hur skulle kroppen orka, är inte så ung längre, vi har ju gett bort alla bebigrejer redan ... Ändå längtar jag.

Min man är däremot säker på att han tycker att det räcker med två barn, så för mig blir det väl ändå aldrig annat än att längta efter trean.
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15783
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Maja T » 25 jun 2009, 20:54

Natasha skrev:Jag tror inte man ångrar ett barn. Däremot kanske man senare ångrar att man inte försökte en gång till ;)


Håller helt med! Vi väntar på ett litet adoptivsyskon till våra killar, och vill gärna ha ett till sedan ännu. Om vi hinner. Som det ser ut nu i adoptionsvärlden så får mna räkna med ca 5 år per barn. Men det allra, allra bästa man kan ge sitt barn är fler syskon! :heart:
Storebror 2002, mellanbror 2007. Väntar på att få hem lillasyster från Kina.
Användarvisningsbild
Maja T
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 844
Blev medlem: 12 feb 2008, 18:57
Ort: Österbotten

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Tinuviel » 26 jun 2009, 00:14

Hej. Har tre gullegryn. Trodde länge efter de två första att såhär är det bra. Småningom kröp längtan in.Har ännu aldrig ångrat oss att det blev en tredje.
Känner som tex Natasha och MajaT - det är de ogjorda barnen man ångrar. Ifall det inte finns ngn tex medicinsk orsak att inte pröva (tex om omvårdnaden av de tidigare gullena kan försvåras) så om det känns så att barn är väkommet så...
Hellre lite skit i hörnen än ett rent helvete
Användarvisningsbild
Tinuviel
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1139
Blev medlem: 08 jun 2008, 18:28

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Mammarocks » 26 jun 2009, 10:28

Hej.

Även vår familj var "färdig" efter två barn - trodde vi. Först ändrades dock mina tankar och så småningom min mans. och i vintras bestämde vi oss för att det tredje fick komma om det så ville. Ett missfall :( hamnade vi utför i våras och nu försöker vi o hoppas igen. Längtan efter det tredje barnet bara växer hela tiden och ifall vi inte lyckas med det så tror jag att jag resten av mitt liv kommer att ha en pikuliten känsla av att "tänk om" - hurdan skulle han/hon ha varit? Hur skulle våra äldre barns liv se ut med ett småsyskon? osv. Men det e klart att jag har en massa dubier oxå.. det äl väl rationaliteten i mig.
Två barn ryms bra med överallt. Babytiden är jobbig vad gäller flexibiliteten. Tänk om barnet sen inte skulle vara friskt man har ju haft turen att få två friskt födda barn. Skulle jag orka med att stanna hemma igen? Är inte egentligen nån superduktig hemmamammatyp. osv osv..
Men tyngst väger nog längtan efter en till liten som sen förhoppningsvis skulle växa till en stor och till en glädje för sin närmiljö!

Suck! Vi får väl se. Allt har väl sin betydelse!

Lycka till i varje fall!
Mamma till V 12/05 och J 07/07
Användarvisningsbild
Mammarocks
Silvermedlem
 
Inlägg: 73
Blev medlem: 10 maj 2009, 18:28
Ort: Esbo

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav anonym » 15 jul 2009, 10:26

Hittade denna tråd som väl redan svalnat lite. Jag är så kluven ang. ett eventuellt tredje barn! jag vill men vågar jag? Är tajmningen rätt? Det är den väl aldrig :wink: Jag blir inte yngre med åren. Borde vi försöka nu genast? Har två barn redan och det yngre har passerat 2 år, så den tyngsta tiden är ju över och förståndet växer hela tiden (alltså barn 2:s förstånd :wink: ). Jag är mellan 30 och 35, alltså inte purung, men inte hemskt gammal heller. Jobbssituationen är för en gångs skull stabil för oss båda, men jag skulle för all del gärna fortsätta jobba lite till på mitt jobb. Men ett jobb är bara ett jobb och senare i livet hinner man ju jobba!

Men vågar jag? Har nog haft ok graviditeter; mått illa i början, senare inte så farligt, men varit stor och tung med ryggvärk som följd. Förra förlossningen var inte heller den mest underbara - vågar jag uppleva liknande ångest på nytt? :unsure:

Har många gravida runt om mig och blir ju bara mer babysjuk av det! Tror också att man mer ångrar att man inte försökt än att man försökt och förhoppningsvis fått ett tredje barn. Men... Märker ni hur jag går i cirkel? Mannen är nog med på en trea, men när vet han inte.
/osäker
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15783
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Sweetwillow » 02 nov 2009, 22:28

Helt rätt tråd för mej, tänkte redan starta en ny. Men egentligen behöver jag bara skriva av mej lite...
Har enorm baby feber, sån som känns ända in i benmärgen!! :scared: :huh:

Vi båda är överens om att vi vill ha flere barn och att de skall ha lite ålderskillnad. Men tajmingen, när?? Jag har varit hemma snart 3 år och har nog lite lust att börja jobba med något snart. Men å andra sida skulle jag måsta söka ett nytt jobb och sen hinner jag kanske inte vara där så länge före jag skulle bli gravid? Och då skulle det ju passa bättre att få barn nu och inte börja jobba och sen jobba/studera först när barnen är äldre.
Och sen det här med ålderskillnaden, vill att det skall vara liten. Och 2 år är väl regel på lite, och yngre killen blir ju 2 nästa höst så då efter det skulle det ju vara möjligt, men det betyder att jag skulle bli gravid i sommar, och så är vi där med det där jobbandet igen. Hade ju tänkt att kanske få jobb till hösten. Men sen å andra sidan älskar jag att vara hemmamamma, det är :tumme: . Så det skulle inte störa mej det minsta.

Och inte vet jag ju om jag blir gravid med det samma, trots att vi har haft "lätt" med att få killarna att "gro" så kan det ju vara helt annorlunda nu...
Skall nu sluta med mina piller, inte för att vi vill försöka nu, men det lockar... men för att jag inte vill äta hormoner. Och på något sätt gör det att jag blir helt enormt babysjuk och pirrig i magen. :roll:
Jag har ju nog ännu tid på mej om man ser på åldern, skulle kunna vänta 10 år ännu. Men det lockar så mycket nu... Och jag drömmer om en stor familj, vet inte om det räcker med 3 st. Hur vet man när det är "tillräckligt"?
Busarna 06/07, 09/08 & 10/10!

Ab imo pectore ♥ - min blogg
På Twitter
Användarvisningsbild
Sweetwillow
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 3746
Blev medlem: 30 jan 2008, 20:19
Ort: Östra Nyland

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Plutu » 03 nov 2009, 08:41

Oca skrev: Hur vet man när det är "tillräckligt"?


Kan de bli "tillräckligt"? :w00t:

Drömmen om ännu en finns....
5 Barn= 94, 95, 98, 09, 10
Plutu
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 610
Blev medlem: 24 jun 2008, 18:28
Ort: Ekenäs

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav Sweetwillow » 05 nov 2009, 23:17

Plutu skrev:
Oca skrev: Hur vet man när det är "tillräckligt"?


Kan de bli "tillräckligt"? :w00t:

Drömmen om ännu en finns....


Nåjaa just de! :lol:
Det är väl bara att "go with the flow"....
Busarna 06/07, 09/08 & 10/10!

Ab imo pectore ♥ - min blogg
På Twitter
Användarvisningsbild
Sweetwillow
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 3746
Blev medlem: 30 jan 2008, 20:19
Ort: Östra Nyland

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav trollslända » 06 nov 2009, 21:11

Våra tankar går som många andras. Vågar vi lita på att få ett tredje friskt barn. När är tajmingen rätt? Orkar vi?
Men som det känns nu kommer vi nog att börja försöka snart igen, skulle gärna vilja ha nära mellan syskonen, bara det inte skulle vara så jobbigt de första åren. Kör för tillfället med "säkra" dagar, så blir det så blir det, men inga aktiva försök ännu.
Men hur skall man veta att det är rätt tidpunkt?
BildBildBild
trollslända
Silvermedlem
 
Inlägg: 125
Blev medlem: 27 sep 2008, 10:48

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav anonym » 21 dec 2009, 10:15

Hej,

jag går också i precis samma tankar som trådstartaren! Vi är i samma situation, har två barn i åldrarna 5 och 3 och både jag och mannen har börjat bli sugna på en till. Dock hade vi det också jättejobbigt med sömnen och skriket under babyåren och det tog lång tid att återhämta sig från det, så det är vi lite oroliga över... Vi gillar också att leva ett ganska aktivt och socialt liv, och med tre barn börjar ju livet ännu mer att kretsa kring hemmalivet. Undrar hur lätt det är att få barnvakt för 3 barn sedan när man behöver det?? Hinner man ännu med något annat liv eller är det bara vardagsbestyren med 3 barn som gäller?

Är också fundersam om man hinner ge tillräckligt mycket tid åt alla barnen och uppfostra dem till bra människor? :?

Om det finns någon trebarnsförälder här som även gillar annat än lugnt hemmaliv skulle det vara trevligt att höra lite tankar kring detta... :) Känner ändå att det skulle vara härligt med en till och att våra barn skulle få ett till syskon.

Melli
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15783
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Två barn... ett tredje? Hur har andra resonerat?

Oläst inläggav acasia » 21 dec 2009, 22:13

Trebarns mamman ska svara ;xx)

anonym skrev:Är också fundersam om man hinner ge tillräckligt mycket tid åt alla barnen och uppfostra dem till bra människor?


Just nu känner jag att jag inte räcker till för alla tre, tyvärr. Den som lider mest är storasyster. Lillasyster är såpass liten så hon behöver ännu hjälp med det mesta och får min uppmärksamhet mest. Också mest tumistid då de två äldre är i skola och klubb. Mellansyster får också sin del av tumistiden då lillasyster sover och storasyster ännu är i skolan. Storasyster... ja hon får väldigt sällan tumistid med mej.

anonym skrev:Undrar hur lätt det är att få barnvakt för 3 barn sedan när man behöver det??


Inte lätt säger jag. Någon timme går bra, men sen kan det bli värre. Jag och min man skulle vilja åka iväg på några dagars tumisresa men ingen vill ställa upp som barnvakt.

anonym skrev: Hinner man ännu med något annat liv eller är det bara vardagsbestyren med 3 barn som gäller?


Nog hinner man. Det gäller att prioritera sen bara. :wink:
Minns gårdagen, dröm om morgondagen, lev idag!
Användarvisningsbild
acasia
Kvalitetskontroll-tant
Kvalitetskontroll-tant
 
Inlägg: 10110
Blev medlem: 19 okt 2003, 20:35

Nästa


Banner för våra hjärteinlägg

Återgå till Planera graviditet

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 11 gäster