När kan man gå vidäre...

För oss som har förlorat ett barn.

Moderator: mamma eva

När kan man gå vidäre...

Oläst inläggav jbo » 15 maj 2007, 10:28

Vid himmelens grind där blåser en vind från närmaste stjärna så sval mot din kind.
Vid himmelens port står tofflor i rad när barfota änglar går molnpromenad.
I himmelens sal är väggarna blå,där lekervår herre tittut med de små.



Kan man någånsin gå vidäre efter att ha misst sitt barn?Tycker tårarna aldrig tar slud! Mamma med änglakille (mf i vecka 28)
jbo
 
Inlägg: 15
Blev medlem: 14 maj 2007, 20:00

Re: När kan man gå vidäre...

Oläst inläggav Natasha » 15 maj 2007, 20:16

jbo skrev:Kan man någånsin gå vidäre efter att ha misst sitt barn?Tycker tårarna aldrig tar slud! Mamma med änglakille (mf i vecka 28 )


Stor kram till dig jbo. Jag miste min flicka i v. 26 för ett år sedan. Ja, man kan gå vidare, men det finns alltid smärtsamma stunder, saker som påminner om det som hände och situationer som är känsliga ännu ett år efteråt.

För mig var det viktigt att hålla min mammaledighet. De 105 dagarna behövdes verkligen för att kunna bearbeta sorgen ordentligt. Och det var viktigt för oss att själva ordna begravningen, snickra kistan själva och allt annat i kring. Hon begravdes i min farfars grav, har sitt namn på stenen hon var ju ett riktigt barn hon också, fast hon aldrig hann leva.

Skriv pm om du vill.

Kram,

Natasha
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Oläst inläggav Åsa K » 16 maj 2007, 11:27

En så vacker dikt - och en så tråkig nyhet! Många kramar!
Säger som Natasha, det går om, men aldrig helt. Sorgen förändras med tiden, men dyker upp i dom mest konstiga sammanhang...
man tar det lite i taget och hoppas på bättre lycka nästa gång.
ängladotter -04, döttrar -05, -07
Åsa K
Silvermedlem
 
Inlägg: 80
Blev medlem: 04 jul 2006, 18:01

Oläst inläggav Tilde » 19 maj 2007, 08:21

Saknaden kommer alltid att finnas där, iallafall för mig.
Det går aldrig helt om, hur skulle det kunna göra det? Resten av livet kommer det smärtsamma stunder o minnen som man måste kämpa sig igenom, jag tror att tiden gör sitt o de kommer mer sällan efter ett antal år men aldrig går det helt förbi.
Han är ju ändå ert barn, det är Noah, med hos oss, en del av oss, en del av vårt liv o han hålls med i våra hjärtan, tankar o i minnet. Vi pratar om honom o ansar hans grav. Han försvinner aldrig från våra hjärtan, därför försvinner heller inte saknaden helt o hållet, aldrig nånsin.

Smärtsammast för mig är att se barn i samma ålder som Noah skulle ha varit nu, det gör så ont det griper i hjärtat. Detta år har ändrat det att små nyfödda e inte ett lika känsligt ämne mer, utan barn som e i hans ålder.

Styrkekramar till er, jag vet att det inte finns några rätta ord i eran situation som hjälper eller tröstar tillräckligt. Men gråt o sörj du så länge du behöver, det är eran son värd, han har det säkert bra o önskar nog inte mamma var så ledsen, det vet jag.
Bild
Bild
Mamma till 3 underbara söner födda
2004 2006 2007
Användarvisningsbild
Tilde
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 610
Blev medlem: 04 apr 2006, 20:17

Oläst inläggav Westan » 20 maj 2007, 20:41

Det är förunderligt men sakta smyger vardagen in i ens liv igen och plötsligt en dag mäker du att du inte gråtit en enda tår på hela dagen. Det betyder inte att man glömmer, man lär sig leva med minnena och sorgen.

Styrkekramar till dig och din familj!

Akus mamma
Änglason nov. 2005
Passar på att leva livet medan jag väntar på mirakel
Användarvisningsbild
Westan
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 579
Blev medlem: 16 jul 2005, 19:53
Ort: Väståboland

Oläst inläggav Celinda » 25 maj 2007, 13:41

Vardagen flyter på men idag när jag packade upp gick jag igenom alla adresser från begravningen och tittade på hennes dopgåvor.
Då är sorgen enorm,jag glömmer henne aldrig trots att vi går vidare och nu kände jag verkligen att hon kommer alltid att fattas mig... :cry:

Kramar till dig.på något sätt går livet vidare,men de finns alltid hos oss våra änglabarn.
Barn: Saga *10.04 2003- +17.07 2005
Storebror 19.10 2005
Lilla syster 26.9 2007
Användarvisningsbild
Celinda
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1088
Blev medlem: 18 jan 2005, 10:28
Ort: Åland



Banner för våra hjärteinlägg

Återgå till Änglabarn

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster