hatar att vara rädd!

För oss som har förlorat ett barn.

Moderator: mamma eva

hatar att vara rädd!

Oläst inläggav Åsa K » 22 okt 2007, 08:07

Igår var det en konstig dag; hade sammandragningar hela förmiddagen (brukar inte ha) och fast jag vilade och åt sött hela eftermiddagen kände jag inga rörelser. Kl.19 ylade jag av panik och tog taxi till jouren. Dom var underbara, tog babyns hjärtljud i nästan en timme och konstaterade att allt var bra - hon hade nog sovit vänd mot min rygg, därför hade jag inte känt rörelser. Och i min oro glömde jag äta, så blodsockret sjönk.
Kunde sedan åka hem (med en sparkande baby) och sova i lugn och ro.

Men jag hatar denna eviga rädsla, varje dag, och hur hjälplös jag blir när paniken väller upp.
Jag upplever ju nog att jag sörjt Elvira klart, men vissa känslor tycks man inte bli befriad från någonsin...undrar hurdan babyn blir, det påstås ju att dom påverkas av mammans känslor, så den här tösen har nog fått en onödigt stor dos av oro...
ängladotter -04, döttrar -05, -07
Åsa K
Silvermedlem
 
Inlägg: 80
Blev medlem: 04 jul 2006, 18:01

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Oläst inläggav Cattas » 22 okt 2007, 15:01

Jag var också väldigt rädd och orolig när jag väntade sonen. Har en ängladotter från förr. Det är nog helt naturligt att känna så med de erfarenheter vi har från förr. Är bra att man får komma på extra kontroller som kan lindra oron lite emellanåt.

Du behöver nog inte vara orolig över att beibin ska ta skada av din oro. Jag hade också lite såna tankar, men vår son visade sig vara stor och frisk och väldigt lugn och trygg i sig själv. Han har sovit hela nätter från knappa tre månader. Han sover i eget rum och somnar själv. Lägger bara ner honom i sängen, önskar god natt och går ut ur rummet. Inget vaggande och vyssjande och tröstande.

Catta med son f. 2007 och ängladotter f. 2005
Cattas
Silvermedlem
 
Inlägg: 102
Blev medlem: 19 apr 2006, 01:01
Ort: Österbotten

Oläst inläggav Natasha » 23 okt 2007, 12:51

Ja, det är nog inget lätt det där. Jag var ju helt just i samma situation. Nu överlever jag vardagen med andningslarm och genom att försöka njuta varje dag så mycket det går ifall att den här dagen är den sista. Men redan nu är jag rädd för hur jag ska orka gå igenom ännu en graviditet, nu när jag vet vad man verkligen förlorar. Och fyra barn skulle vi vilja ha (tre till alltså) så det blir att vara orolig många gånger. Jag tröstar nu inte precis så mycke med att säga så här men sanningen är att ett på hundra dör i magen efter vecka 22 eller strax efter förlossningen och får man fem barn är det en chans på tjugo att just man själv drabbas. Sen tillkommer alla dom som dör i tidigare veckor, t.ex. vecka 18. Så jag tycker nog att ens oro är befogad. Det här säger jag för att omgivande människor ofta tycks tycka att man är överdrivet orolig. Enda jag kunde göra var att försöka lita på läkarna och alltid kolla upp allt genast jag blev orolig. Styrkekram!

Natasha (som känner sig litet orolig)
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Oläst inläggav Celinda » 24 okt 2007, 09:14

Det är inte lätt..men när man varit med om att förlora ett barn är oron större.Det kommer man inte ifrån.Hoppas du orkar ändå.Själv kunde jag inte andas ut innan dottern var född..fast inte är ju oron borta för det.Kram
Barn: Saga *10.04 2003- +17.07 2005
Storebror 19.10 2005
Lilla syster 26.9 2007
Användarvisningsbild
Celinda
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1088
Blev medlem: 18 jan 2005, 10:28
Ort: Åland

Oläst inläggav Åsa K » 25 okt 2007, 07:47

Tack, jag vet att ni har rätt. Behövde bara få skriva av mig lite...
På tal om oro smyger jag mig fortfarande in till dottern och tittar när hon sover, kollar att hon andas - fast jag VET att ingen dör i psd när dom fyllt två...

Jag skulle gärna vilja ha ännu ett barn, men då gäller det att övertala maken om fördelarna med adoption, för jag tror inte jag orkar med det här en gång till.
ängladotter -04, döttrar -05, -07
Åsa K
Silvermedlem
 
Inlägg: 80
Blev medlem: 04 jul 2006, 18:01



Banner för våra hjärteinlägg

Återgå till Änglabarn

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 7 gäster