Nu vet jag hur det känns

För oss som har förlorat ett barn.

Moderator: mamma eva

Nu vet jag hur det känns

Oläst inläggav Natasha » 06 maj 2006, 20:49

Vår lilla dotter dog i magen på vapp-helgen och föddes den tredje maj. Så vacker, så underbar, så obegripligt varför hon måste dö. Det var inte något yttre fel på henne. Så är man mamma nu till en underbart vacker liten dotter, som inte längre är hos oss.

Natasha
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Oläst inläggav Tant gredelin » 06 maj 2006, 22:31

:cry: Vad tråkigt att ni misste er lilla dotter i magen. Kramar!!
Har tre flickor
Tant gredelin
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1651
Blev medlem: 09 mar 2004, 13:25
Ort: Österbotten

Oläst inläggav nbp » 06 maj 2006, 23:18

:cry: Väldigt ledsamt att höra! Tag hand om varandra!! Dethär är nog den del av forumet som man vill att ingen skall behöva skriva i.
Pytte, pytte litet!
Användarvisningsbild
nbp
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 4097
Blev medlem: 20 sep 2004, 14:50

Oläst inläggav Natasha » 07 maj 2006, 10:30

Tack för svaren. Jag har berättat mera om vad som hände i Gravid-tråden.

Natasha
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Oläst inläggav Skruttan » 07 maj 2006, 15:19

Jag beklagar sorgen för jag vet hur det känns :cry: Har själv fött ett fullgånget barn som dog i magen på mej samma dag jag hade beräknat att föda.... Vill du "prata" av dej så skicka gärna ett pm.
Många kramar till er och hoppas att ni orkar ta er igenom detta!
Bild
Bild
Skruttan
 
Inlägg: 68
Blev medlem: 14 okt 2005, 10:19
Ort: Esbo

Oläst inläggav butterfly » 08 maj 2006, 16:39

:cry: :cry: Många styrkekramar till er!!
Användarvisningsbild
butterfly
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1634
Blev medlem: 23 okt 2005, 14:29
Ort: Salo

Oläst inläggav Tatta » 08 maj 2006, 20:03

:cry: :cry: :cry: Kramar till er
Dotter 22.10.2004 Son 12.3.2007
Tatta
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1309
Blev medlem: 18 mar 2005, 10:12
Ort: Ingå

Oläst inläggav Westan » 08 maj 2006, 20:10

:cry: :cry: :cry: :cry: :cry: :cry: :cry: :cry: :cry:
Just nu längtar jag att få fylla min famn.


Det var precis den känslan jag också hade. Famnen är tom och man fattas ett barn! Jag är så ledsen för er skull.

Du kommer nu då att få mammaledigt fast du inte har nåt barn att vara med. Jag kan ju inte säga vad som pasar dig men jag rekommenderar dig ändå att vara mammaledig så länge du själv vill! Jag var hemma hela tiden jag fick och det var nog skönt fast det först kändes lite konstigt.

Vi är mammor fast famnen är tom.

Hör av dig med PM om du vill!

Kramar kramar kramar!
Änglason nov. 2005
Passar på att leva livet medan jag väntar på mirakel
Användarvisningsbild
Westan
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 579
Blev medlem: 16 jul 2005, 19:53
Ort: Väståboland

Oläst inläggav Lilly27 » 09 maj 2006, 13:06

Beklagar sorgen!
:cry: :cry: :cry:
(,)
[]
[]
[]
Styrkekramar!!!!
Lilly27
Silvermedlem
 
Inlägg: 109
Blev medlem: 21 apr 2005, 20:01

Oläst inläggav mimma » 09 maj 2006, 19:40

Många styrkekramar åt er båda två.
Det här e sånt man önskar ingen sku behöva uppleva :cry:
Son 03/2005
Son 01/2007
mimma
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 495
Blev medlem: 10 sep 2004, 17:46
Ort: esbo

Oläst inläggav Celinda » 09 maj 2006, 22:21

Kramar
Barn: Saga *10.04 2003- +17.07 2005
Storebror 19.10 2005
Lilla syster 26.9 2007
Användarvisningsbild
Celinda
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1088
Blev medlem: 18 jan 2005, 10:28
Ort: Åland

Oläst inläggav Natasha » 06 jun 2006, 22:24

När jag kom hem med flyget idag var det tre mammor med sina bebisar som skulle på samma flyg och det var så otroligt tungt att se dom. Ena bebisen log och började titta åt mitt håll. Jag måste se åt ett annat håll innan hon skulle få syn på mig. Hur skulle jag kunna le tillbaka då mungiporna bara darrade.

Det var också jobbigt att flyga nu när jag är så överkänslig och rädd för allt. Jag kunde inte slappna av utan trodde hela tiden att vi skulle störta och det skulle bli ett snöpligt slut. Jag hann redan fundera på hur min man skulle få sina efterlängtade barn om jag dör.

Min hurtiga period är nog helt över nu och det är bara vemod som gäller. Visst kan jag vara glad och skämta ibland, men det har blivit mycket, mycket värre. Mycket mera konkret. Jag saknare henne så mycket. Min älskade lilla vackra dotter som jag inte kunde beskydda. Om jag bara hade fått ha henne kvar. Hon skulle vara så älskad.

Moderskapsförpackningen har kommit och jag ska hämta ut den imorgon. Jag hoppas jag överlever.

Natasha
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Oläst inläggav Westan » 07 jun 2006, 23:17

Det finns en tid för allting.
Ge dig tid att må dåligt nu, det är inte för evigt, det ändrar. Sorgen går i vågor tycker jag, så kom ihåg att när du är längst nere leder vägen bara uppåt. Hur länge det tar vet man inte men våga tro att det en dag känns bättre, då orkar du också leva ut allt det tunga och svåra!
På ett seminarium jag var på gick vi igenom vilka alla känslor som man kan känna i sorgen och det fanns nog inte en känsla som blev onämnd! Man kan vara arg, glad, lessen, bitter, rädd och allt på en gång! För mig kändes det viktigt att veta att alla känsor är okej under sorgen, när jag blev arg så var jag arg riktigt ordentligt och så gick det över och jag gick vidare till nästa känsla...

Vill ge dig en bamskram och skydda dig från gravidmagar och babysar en tid!!!
Änglason nov. 2005
Passar på att leva livet medan jag väntar på mirakel
Användarvisningsbild
Westan
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 579
Blev medlem: 16 jul 2005, 19:53
Ort: Väståboland

Oläst inläggav Natasha » 08 jun 2006, 11:30

Ja, man känner allt möjligt. Allt från att ibland tänka "nå det var nu väl inte så farligt egentligen, det finns det som är värre" till att "världen rasar över mig". Man blir arg för småsaker och stressad på allt möjligt. Det finns så otroligt mycket olika känslor. Och konstiga mardrömmar på nätterna. Jag lånade en stor hög med böcker från bibban igår och hoppas få hjälp av att läsa. Har ni boktips?
Jag lånade:
Ingela Bendts Ett litet barn dör, ett ögonblicks skillnad.
Ingela Rådestad: När barn föds döda (menad för sjukvårdspersonal) och
Elisabeth Cleve: En stor och en liten är borta.

Sen i brist på annat tog jag också:
Helen Alexander: Klädsel svart, om smärtsamma förluster.
Eva Sundgren Missfall och
Olle Bergman & Anna Normelli: Den lilla sorgen, en bok om missfall.

Jag har också läst den där finska boken om missfall och dödfödda barn: Keskenmeno, Yli 40 tositarinaa tror jag den hette.

Jag skulle gärna sluka allt som finns skrivet om att föda sitt barn dött. Helst i stil med Keskenmeno-boken som är en samling personliga historier.

Natasha
Mamma till tre barn varav ett ännu är i dagis.
Användarvisningsbild
Natasha
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 5474
Blev medlem: 03 aug 2004, 23:04
Ort: Född i väst bor i syd

Oläst inläggav Westan » 08 jun 2006, 22:40

Drömmar ja, ett kapitel för sig. Gubben drömde massor underliga saker, inte direkt mardrömmar, direkt efter Akus död men jag drömde först några månader senare. Det var delvis mardrömmar men mest underliga, jobbiga drömmar. Ändå drömde vi aldrig direkt om Aku utan om allt möjligt annat. Konstigt egentligen, det skulle liksom vara logiskt att drömma just om graviditet, födslar och barn men å andra sidan är ju drömmar nästan aldrig logiska...
Änglason nov. 2005
Passar på att leva livet medan jag väntar på mirakel
Användarvisningsbild
Westan
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 579
Blev medlem: 16 jul 2005, 19:53
Ort: Väståboland

Nästa



Återgå till Änglabarn

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 4 gäster