Vill ha barn utan en man

För dig som planerar att bli med barn.

Moderator: skogsmus

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Baby Blues » 20 okt 2010, 07:53

Hej igen!

Nå, nu har det gått två veckor sedan jag hittade den här tråden och ännu har jag inte lyckats göra någonting. Jag har förvisso tänkt på saken varje dag, men också skjutit upp beslutet att ringa väestöliitto till nästa dag (dag på dag på dag). Nu tänkte jag boka en tid till gynekolog vid Mehiläinen, men skjuter upp det beslutet också ett par dagar, så att jag vet exakt när min mens börjar, så att jag inte av misstag heller har mens då jag skall dit. Jag tänkte att jag säkert kan göra de där förundersökningarna (kolla gulkroppshormon och vad de nu gör) privat innan jag tar kontakt med väestöliitto eller tror ni att jag måste göra om dem sen hos dem i sådana fall?
Jag tror att en orsak till att jag litet drar mig för att ta kontakt med väestöliitto är att jag inte vill uppleva att det misslyckas :ledsen: . Nu lever jag på hoppet och i drömmen om att insemination eller åtminstone IVF skulle kunna vara svaret på det jag önskar allra mest i mitt liv. Men samtidigt är jag så rädd för besvikelsen som kommer om det inte lyckas. Ändå VET jag ju nog hur fånigt det låter, för ännu mera misslyckas jag med att bli gravid om jag inte alls tar kontakt med dem...
Nå, efter att min mens nu börjar (borde typ börja imorgon, men kan ibland kasta några dagar), så jag vet mera exakt om den, så skall jag nog ta kontakt. Åtminstone med en gynekolog vid Mehiläinen...
Återkommer då jag har någonting att berätta, dvs att jag tagit något steg i rätt riktning.
Baby Blues
 
Inlägg: 9
Blev medlem: 07 feb 2009, 10:45

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav nalle » 20 okt 2010, 20:14

Du har ju tid att ta ditt slutgiltiga beslut ännu, babyblues, int har du ju någon deadline att hålla. Nog känner du säkert sen när du är mogen för nästa steg.
Det räcker nog att du far till mehiläinen och tar prover där. Sku ju kanske vara lättare att fara först till väestöliitto och dom skriver remisser till dom blodprov som ska tas? Eller kanske dom tar alla prover själva på väestöliitto så du inte sku behöva springa till flera olika paikkor?
Baby Blues skrev:Men samtidigt är jag så rädd för besvikelsen som kommer om det inte lyckas. Ändå VET jag ju nog hur fånigt det låter, för ännu mera misslyckas jag med att bli gravid om jag inte alls tar kontakt med dem...

Jo, den rädslan känner jag också till. Önskar jag skulle kunna lova att det kommer att gå bra och att det är onödigt att fundera på såna där saker. Men det kan jag ju förstås inte. Samtidigt som det ju inte heller är sagt att du ens sku höra till dom som får jobba länge på att bli gravid. Ofta är det ju värre att gå och oroa sej för något än att göra slag i saken och ta itu med det. Kan ju vara ett sånt fall det här. Men nog känner du sen när det är dax. Det här är ju inte något du MÅSTE göra, det här ska du göra om du vill.
Tycker inte att du ska stressa över det här nu. Ge dej själv lite tid istället.
nalle
Guldmedlem
 
Inlägg: 297
Blev medlem: 21 dec 2008, 21:41

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Baby Blues » 27 okt 2010, 08:44

Nu har ja då åtminstone beställt tid till gynekolog vid Mehiläinen. Min mens var förstås 4 dagar försenad jämfört med de senaste månadernas schema, vilket väl antagligen var psykologiskt då jag tänkt så mycket på sånt nu, så fick skjuta upp besöket till nästa vecka. Kan nog vara helt onödigt att jag går den vägen och antagligen har du Nalle rätt i att det skulle löna sig för mig att ringa väestöliitto nu direkt bara. För samtidigt vet jag hur länge det sen ändå tar att ens få igång processen och om man alls når resultat så är det också en lång väntan på det. Och jag vill ju inte mera vänta så länge i onödan. Men jag börjar nu med ett gyn-besök om en vecka nu då iaf. . . Återkommer då jag vet nåt mera.
Baby Blues
 
Inlägg: 9
Blev medlem: 07 feb 2009, 10:45

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav nalle » 28 okt 2010, 18:47

Nog gjorde jag så också, baby blue. Var först till vanlig gynekolog och kollade upp det ena och det andra och sen beställde jag tid. Ville liksom få klara papper innan jag vände mej till kliniken, men inte gjorde dom något annat än tog papa-prov på mej då.
Men du tar ju ett steg på vägen.. ett steg i gången måste man ju alltid ta :)
nalle
Guldmedlem
 
Inlägg: 297
Blev medlem: 21 dec 2008, 21:41

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Baby Blues » 30 nov 2010, 10:34

Hej!

Ville bara berätta att jag var till gynekolog i Mehiläinen i början av november (en månad sen) och att jag, precis som ni skrivit här, inte kom någon vart med det. Så förra veckan bokade jag tid till Väestöliitto och skall på mitt första besök dit just innan julen. Hör av mig om vad de säger och hur det går. Sen då processerna kommer igång är jag säkert mera aktiv på den här tråden. Nu har jag inte mycket att skriva då det bara är plain väntan ... utan desto mera tankar.

- :D -
Baby Blues
 
Inlägg: 9
Blev medlem: 07 feb 2009, 10:45

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav nalle » 09 dec 2010, 21:26

Hej Babyblues. Har läst ditt inlägg men aldrig svarat på det... Hoppas du kommer fort igång med planer för hur och när DET kommer att ske. Berätta sen när du har fått veta mera
nalle
Guldmedlem
 
Inlägg: 297
Blev medlem: 21 dec 2008, 21:41

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav anonym » 26 dec 2010, 03:53

Hej!
Jag vill donera sperma. Anledningen till detta är förutom en viss altruism att jag skulle tycka att det kändes bra att ha gjort ett biologiskt avtryck på världen. Man vet aldrig hur det blir med egna barn och om/när jag funderar på att skaffa så vill jag inte att min vilja att göra biologiskt avtryck ska spela någon roll i den bedömningen.

Jag är helt insatt i juridiken (iofs bara den svenska) kring detta eftersom jag läser till jurist, så det är ingen idé att försöka blåsa mig. För att skydda mig mot detta kommer jag inte att uppge mitt namn när vi ses. Du eller barnet får inte tillgång till mina personuppgifter förrän barnet fyller 18 år. Jag har inga problem med att träffa barnet om hon eller han tycker att det känns angeläget. Att träffa barnet är emellertid inget krav från min sida utan för mig går det också bra att aldrig mer ses. Kontakt för möten och liknande kan förutom via mail anordnas via en vän till mig som håller min identitet hemlig. Jag kan resa inom Sverige och kanske även Finland, men jag vill få resan betald i så fall. Jag bor för närvarande i Göteborgsområdet i Sverige.

Följande kan sägas om mig:
Längd: 193 cm
Vikt: 75 kg
Hårfärg: ljusbrun
Hårtyp: mycket hår, relativt tunt, ingen tendens till håravfall
Ögonfärg: brun
Ögonbryn: smala svarta
Hudfärg: ljus (snittmässig nordisk)
Ansiktstyp: smalt
Kroppstyp: smal, naturligt väldigt lite underhudsfett
Ålder: 23
Skostorlek: 44

Genetiska rötter i mellansverige så långt tillbaka som jag känner till (3 generationer). Inga speciella anmärkningar på hälsotillstånd. Normal syn, perfekt hörsel, aldrig haft hål i tänderna.

Genomgående mycket bra resultat i skolan utan onormal ansträngning, läshuvud, verbal. Har varit en ganska lugn typ under större delen av min uppväxt, hamnar sällan i hetsiga konflikter och har med några få undantag aldrig slagits med andra än syskon. Gjort lumpen och därefter fortsatt studera juridik. Har numera flickvän och är intresserad av personliga relationer, hälsa och samhällsfrågor. Kan ge kompletterande information om syskon och föräldrar om så önskas. Jag är blodtestad på blodcentralen utan anmärkning och kan om du insisterar styrka detta genom att donera blod i ditt sällskap (utan att du får höra mitt namn givetvis).

Är du intresserad? Hör av dig till min mail så kan vi diskutera saken närmare, jag kan skicka en bild, donera inom ramen för en klinik om det funkar bättre för er osv.
donatorn@gmail.com
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15827
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Sissi » 10 jan 2011, 22:01

Hej! Den här tråden trodde jag hade avstannat helt, men vad roligt Babyblues att du är på gång! Hur gick samtalet på Väestöliitto? Var är du nu i hela processen? Eller har du en paus för lite tankar? Stort lycka till i vilket fall som helst! Jag kan ju bara snabbt berätta att jag själv funderade massor (naturligtvis) och till slut bestämde mig för att bara ta ett litet steg i taget för att slippa ta det stora slutgiltiga beslutet genast i början av processen. Det mognar fram. Och vilken kick jag fick sedan när jag hade vågat mig på min första insemination! Och nu när jag sitter här med värkande rygg i vecka 34 kunde jag inte vara gladare :) Nalle, hur går det för dig då?

Och anonyma donatorn, har du testat att bli donator via en spermabank? Det skulle kanske kännas tryggare för både dig och blivande mammor att ta det den vägen?
Sissi
Silvermedlem
 
Inlägg: 113
Blev medlem: 26 apr 2010, 09:57

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Baby Blues » 11 jan 2011, 13:39

Hej!

Nu har jag då alltså varit och talat med en läkare på väestöliitto och det gick inget vidare. Jag hade inte förväntat mig att läkaren från början skulle vara så negativ till att jag ville försöka få ett barn via dem. Hon var mycket kritisk och jag satte mig i försvarsposition och svarade inte ordentligt på frågorna utan började gråta och gav en fullständigt felaktig bild av mig.

Efter besöket insåg jag nog att det hela gick dåligt från början och jag förstår att hon var kritisk till mig efter att jag börjat svamla och betett mig super osäkert. Det hela berodde på att jag på något vis fått fel bild av besöket. Jag trodde att de skulle vara vänliga och vilja hjälpa mig, vilket de helt säkert är. Den här läkaren hade bara ett annorlunda tillvägagångssätt än jag förväntat mig.

Hur som helast skickade hon mig trots allt till en psykolog och det besöket var jag på förra veckan. Av psykologen fick jag dessutom veta att läkaren hade missförstått en stor del av vad jag hade sagt. Läkaren själv sade att jag kunde tala svenska (och hon talade ganska bra svenska själv), men tydligen förstod hon inte svenska så bra. Det kan ha varit en orsak till hennes negativa inställning.

Psykologen verkade förstå mig bättre. Hon talade finska med mig, medan jag fick tala svenska. Jag kunde ändå inte uttrycka mig riktigt tillräckligt bra eftersom jag var osäker på om hon förstod. Oberoende trodde hon att jag skulle vara en bra mamma och hon ville rekommendera mig till läkaren (men både hon och läkaren har betonat att det är läkaren som bestämmer och läkaren särskilt betonade det och sade att hon var negativ... jag hoppas hon kan ändra sig då hon får uppklarat missförstånden för sig).

Vi hann ändå inte igenom allt man skall hinna igenom med psykologen (lagar och sånt). Så nu bestämde vi att jag skall försöka gå till någon annan psykolog (utanför väestöliitto, en svenskspråkig) för att få bättre självförtroende och kunna tala mitt modersmål fritt. När väestöliitto-psykologen kommer tillbaka från en resa i mars skall ajg beställa ny tid till henne och vi skall gå igenom lagarna kring detta och sedan skall hon rekommendera mig för läkaren.
Senast redigerad av Baby Blues 08 maj 2014, 09:34, redigerad totalt 2 gånger.
Baby Blues
 
Inlägg: 9
Blev medlem: 07 feb 2009, 10:45

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav viki » 11 jan 2011, 15:01

Oj, stackars dig! Själv blev jag mottagen jätte bra av läkaren från allra första början, och de flesta jag kommit i kontakt med (många) har nog positiva erfarenheter av sina första besök, och ingen har blivit så hårt emottagen som du. Det är absolut inte meningen att man skall behöva börja gråta för att det man längtar efter mest i världen blir så ifrågasatt. Så länge som man tänker igenom allt detta innan man ger sig in på det på egen hand! Jag blir riktigt arg, men också ledsen över att du blivit behandlad så :ledsen:

Detta är absolut ingen lätt väg att ge sig in på och kan inte tro att någon skulle fatta ett dylikt beslut lättvindigt. Det är ett enormt steg att kontakta en klinik, man är väldigt känslig och hudlös just då. Klart att läkaren är skyldig att lite kolla upp ens bakgrund och beslutsprocess, men det går att göra så att man inte får känslan av att bli ifrågasatt och så ledsen att man börjar gråta :evil:

Spontant skulle jag uppmana dig att byta klinik om du har möjlighet, (vet inte var du bor) kan sända per pm info om min klinik om du vill, där finns också svenskspråkig läkare, den kliniken är i Helsingfors.

Jag vet att i Väestöliitto/Helsingfors finns åtminstone en läkare som helt vägrar behandla oss ensamma, så kan ju hända att de är lite mer avogt inställda till oss, samtidigt vet jag också flera som fått behandling där och varit jätte nöjda, så beror tydligen lite på hurudan tur man har.

Kämpa på, och det är helt klart du skulle bli en underbar mamma! Känns många gånger bakvänt att vara tvungen att för andra bevisa att man vore det, när de flesta har glädjen att få bli mammor utan att bli ifrågasatte av någon.

:kram:
viki
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 501
Blev medlem: 02 feb 2010, 20:14
Ort: Nyland

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav anonym » 11 jan 2011, 15:10

Hej anonyma donatorn, hyggligt av dig att vilja dela med av vad du har, tror dock liksom Sissi att kanske en spermabank är rätta stället?
Har numera flickvän...

En fråga, hur ställer hon sig till dina donationstankar, talar ni öppet om sådant?
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15827
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Sissi » 11 jan 2011, 20:07

Oj, Baby Blues, vad jätteledsen jag blir för din skull! Alltså, alldeles som Viki säger, man hör inte av sig till något ställe om en sån här sak bara på nån snabb impuls, utan det är förstås väl genomtänkt, och dessutom är man också väldigt känslig för bemötandet man får. Nu hade du ju dessutom haft en hel del ångest innan du kom dig för att boka tiden till Väestöliitto, och jag blir så arg på att du blev behandlad som du blev! Jag hade för ett år sen motsvarande samtal med Storkkliniken i Köpenhamn, via telefon, och jag var så nervös att jag höll på att gå sönder. Hon som jag pratade med (på nån dansk-svenska) hörde väl det och sa lugnande att det inte är någon tent som jag behöver bli godkänd i. Men uppenbarligen upplever din läkare att hon är allsmäktig och måste trycka ner dig på nåt vis. Att hon bara har mage att säga att hon redan är negativt inställd, innan hon ens har fått höra psykologens uttalande! :evil:

Nog låter det lite länge för dig att behöva vänta till mars på nästa psykologmöte dessutom. Maila lite privat med Viki, hon har stenkoll på det mesta :blink: Du har alla möjligheter att få komma i kontakt med bättre läkare, som förstår svenska. Jag håller alla tummar och hejar på dig!
Sissi
Silvermedlem
 
Inlägg: 113
Blev medlem: 26 apr 2010, 09:57

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Mazurka » 16 jan 2011, 13:28

Baby Blues,
Jag måste också säga att jag är chockad och ledsen över det mottagande du fick. Visst kan du ju försöka träffa läkaren en gång till och se om hon har en bättre dag, men om det känns det minsta motigt skulle jag byta klinik eller be om att få byta läkare. Sen tycker jag ABSOLUT att den här läkaren behöver skriftlig feedback för sitt agerande. Förstås kostar vård på privat klinik antagligen lite mera. Som singel betalar man ju ändå det mesta helt själv (utan understöd av staten), så jag vet faktiskt inte om skillnaden är så stor. Ingen råkar ramla in på en klinik av misstag och be om att bli inseminerad.... Det är skrämmande och får mig ilsken och besviken att tänka på att läkaren som jobbar där inte förstår det. INGET av hur du reagerade är ditt fel. Det är läkarens sak att kunna kommunicera på ett sätt som gör att du känner dig trygg i dialogen. Det största steget är ju processen som föregår beslutet och då man väl stiger in på kliniken är man nog redan ganska så säker på sin sak och beredd att axla föräldraskap i avsaknad av partner. Hör av dig hur det går! Jag har haft lyckan att efter lååååång längtan få ett underbart barn via samma klinik som viki. Kan varmt rekommendera. Lycka till!
Mazurka
Silvermedlem
 
Inlägg: 128
Blev medlem: 11 jan 2008, 22:51

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Baby Blues » 19 jan 2011, 09:48

Hej igen!

Tack Sissi, Viki och Mazurka för stödjande ord :lol: . Det är otroligt hur fint det känns med stöd från ett forum (är ovan vid den här sortens kommunikation, men börjar verkligen förstå varför folk håller på med såna här internetkontakter, de ger ju massor). Och man hittar ju inte mänskor bara så där ute på gatan, som gått igenom liknande saker.

Jo, det kan ju vara att den här läkaren var särskilt emot att ensamstående skulle försöka få barn. Det verkade ju verkligen så, för hon ifrågasatte verkligen i mycket negativ ton det jag sade. Och hon lyssnade dessutom inte på mina svar utan fortsatte ifrågasätta på samma sätt, trots att jag tyckte att jag åtminstone till en början gav vettiga svar (sen grät jag ju bara och gav mindre vettiga svar, men i alla fall). Psykologen jag hade sade att hon jobbar vid väestöliitto bara en dag i veckan, annars är hon vi någon privat klinik. Kanske jag kan kontakt henne och se om jag kunde flytta till den priviata kliniken istället och få en läkare där... Eller så byter jag bara helt dirkekt till en privat klinik. Vid närmare eftertanke är det nog bäst så. Jag har ju bara har ett läkarbesök och ett psykologbesök, så ännu kan jag lätt försöka på annat håll...

Orsaken till att nästa psykologmöte sköts upp till mars var att psykologen skulle vara bortrest hela februari månad. Men jag kan ju som sagt byta klinik (för håller med MAzurka om att det inte är nämnvärt dyrare alls då man är singel och ändå betalar hela biten själv) och då kanske jag kommer snabbare vidare.

Tack än en gång för ett stöd!
Jag skriver igen då jag kommit vidare i besluten och processen!
Baby Blues
 
Inlägg: 9
Blev medlem: 07 feb 2009, 10:45

Re: Vill ha barn utan en man

Oläst inläggav Sissi » 19 jan 2011, 18:04

Vad roligt att du blir peppad av vårt stöd Baby Blues :) För mig blev det också en otrolig skillnad när jag fick kontakt med andra i samma situation via olika nätforum. Och flera har blivit nära vänner för livet :kram: Din plan med privat klinik låter bra tycker jag. Väntar med spänning på nästa rapport :tumme:

Fyra veckor kvar till förlossning för mig. Eller sex i värsta fall. Det mesta börjar vara fixat och den bäddade spjälsängen ser så sjukt gullig ut :love: Kroppen värker och det är svårt att göra saker själv. Men i brist på en man har jag turen att ha många vänner som flitigt erbjuder sig att hjälpa till på alla möjliga sätt.

Ni som har Spotify: leta efter en skiva som heter "Välkommen" - sånger vid livets början. Jättefin :)
Sissi
Silvermedlem
 
Inlägg: 113
Blev medlem: 26 apr 2010, 09:57

FöregåendeNästa



Återgå till Planera graviditet - svårt att få barn

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 6 gäster