Erfarenheter om sk ärrgraviditet

För dig som planerar att bli med barn.

Moderator: skogsmus

Re: Erfarenheter om sk ärrgraviditet

Oläst inläggav Lime » 06 mar 2012, 08:23

Så e d mens igen. Men denna gång blir det inte mera clomifen. 5 gånger får räcka för den här gången.. Har kvar piller för en gång till.. men har nu två rundor gjort ovulationstest utan ett enda positivt resultat (har testat dagarna 12-20). Antar att jag har nu för mycket övervikt för att ovulera. Det konstiga är att min mens är ändå regelbunden..

Att jag e trött på det här skitet. Både jobbet o att försöka bli gravid. Int lika trött som att försöka banta resultatslöst, fast d också tär på en..

Jag vill INTE att mitt barn förblir det enda barnet. Jag bara inte vill.

Läste igen ett blogginlägg om lilla Tripp Roth (bloggen, förhandsvarning för bilderna, har har sår överallt), o grät. Varför kan jag inte vara nöjd med att jag har redan ett barn, ett som t.o.m. är vid liv? Courtney har också ett barn, men lilla Tripp har lämnat denna jord..

Mina tankar går i samma cirkel. Jag är enda barnet, vill inte att mitt barn är det (pga många orsaker; sällskap, stöd, nån att dela sina tankar med, nån att dela bördan med av sina åldrande föräldrar.. osv). Men sen så tänker jag har jag rätt att vela ha ett till? Borde jag inte vara nöjd, lycklig? Det är tugnt att leva ett liv som man inte själv är nöjd med, fastän jag är överlycklig för min dotter :heart: . Men kan man innerst inne ändra sin åsikt så, att man kan leva med det resten av sitt liv? Jag e ju fortfarande hemmamamma i mitt hjärta, o skulle så gärna vara det igen.
Användarvisningsbild
Lime
Silvermedlem
 
Inlägg: 121
Blev medlem: 13 nov 2006, 18:59
Ort: Nyland

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Erfarenheter om sk ärrgraviditet

Oläst inläggav anonym » 20 mar 2012, 21:37

anonym mamma här igen... :nicka:

låter jobbigt det här du skriver. vill bara inflika en liten tanke, jag vet den e inte lika stor tröst som att ni skulle få ett syskon till er dotter, men i alla fall. Jag uppfattar det som så att du inte ser så positivt på att du varit enda barnet i din familj, men kom ihåg att er dotter är inte du. Hon bär inte samma minnen och erfarenheter som du, hon är en helt ny, stark liten individ som ni har toppen förutsättningar att ge ett gott liv, med eller utan syskon.

Jag själv skulle så gärna få många barn, bara för att jag vet att det är en rikedom med syskon, men nu kan jag inte göra det valet. Kommer alltid att känna ett stick i hjärtat när bekanta berättar att de nu väntar en till, igen. Det e ju så jäkligt att bli berövad möjligheten till många barn!


I grund och botten så vill man ju skapa den bästa barndomen som finns åt sitt barn, det e ju det som driver en, åtm mej. Och att syskon är en rikedom det är ju fakta, men det betyder inte att "ensambarn" misslyckas eller är mera ensamma/ledsna. De fyller livet med andra nära viktiga relationer. Så oroa dig inte för dottern, hon klarar sig nog oavsett hur framtiden blir! Och du är den viktigaste personen i hennes liv, så sköt om dej själv också.

Och jo, jag tycker att du har rätt att önska ett barn till, den önskan ska väl ingen få ta ifrån dig? :unsure:

Jag har nog inga goda råd, bara flygande tankar.Om du vill kan vi sända pm.
Stor kram och lycka till!
Användarvisningsbild
anonym
Gemensamt konto
 
Inlägg: 15827
Blev medlem: 28 mar 2006, 14:00

Föregående


Banner för våra hjärteinlägg

Återgå till Planera graviditet - svårt att få barn

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 5 gäster