Finns här andra som är i IVF/ICSI/FET karusellen just nu???

[liljekonvalj]

Grattis Mela82! Vad glad jag blir för din skull Håller tummarna för dig Molli att det skall gå vägen denna gång! Är inne nu som då i tråden för att se hur ni har det. Själv är jag nu i vecka 21 börjar tro att detta skall gå vägen efter en häftig/jobbig/oroväckande start på graviditeten.

[Molli]

Jaa, plus igen! Har egentligen testdag på måndag men tjuvtestade och fick plus. Märker att jag inte känner samma lycka som förra gången, då det senare blev ma, för jag är ju rädd att det blir så igen. Men klart det känns skönt. Tror inte jag vågar tro på det innan jag går på vul.

[liljekonvalj]

Grattis Molli Håller tummarna att allt går väl denna gång!

[Molli]

Nej, det har redan blivit missfall. Testade positivt i ungefär en vecka, men nu är det totalt negativt. Så nu väntar jag på mensen då.

[liljekonvalj]

Beklagar Molli! Sänder styrkekramar till er!

[granen]

Beklagar Molli! Styrkekramar till dig, orka kämpa vidare!

Grattis Mela82! Jag håller tummarna!

[Molli]

Hej! Räknade idag ut att om jag inte hade fått Ma skulle jag vara i vecka 28 nu. Och hade jag inte fått Mf hade jag varit i vecka 11. Sorgligt. Och nu är jag inte det minsta gravid. Vi har paus från alla babyförsök just nu. Det känns skönt. Jag mår inte så bra så det ända jag vill är att börja må bättre. Så hormonsprutor är det sista jag är sugen på just nu. Hoppas ni har det bra, tjejer!

[Venla]

Hejsan alla! Jag hoppar gärna in i denna tråd om jag får var i ivf syskonförsök tråden men jag var ensam där så hoppas jag får följas åt med er i denna tråd vi har en dotter på 3 år som till på andra ivf/icsi försöket det var ett frys (FET) försök. Nu har vi gjort 6 insättningar utan något plus! Så man börjar ju bli lite uppgiven. Vi är ju så tacksamma över vår lilla dotter, hon är ju det bästa vi har! Men vi vill ju så gärna ha fler barn och ge henne ett syskon. Vi går på AVA kliniken i Tammerfors och vi gör icsi eftersom min man har få och slöa simmare och så har jag en äggledare blockerad så det gör ju det hela också lite svårare. Nästa månad börjar vi på med behandlingarna igen, blir kanske sista ivf/icsi omgången nu och nu måste vi betala allt (utom medicinerna) själv för Kela ersätter ju bara 3 ivf försök (+FET försök) och den kvoten blev ju full för oss nu senast...

[Pappawannabe]

Kämpa alla! Ge inte upp!

[MarinaE]

Hej! Finns det nån kvar i denna tråd? Själv har jag inte ens varit inne på detta forum det senaste året så ni kanske inte kommer ihåg mig. Vi var på vår första ivf 2012 och vi lyckades bli gravida på första försöket. Det visade sig att fostret var allvarligt sjukt och vi var tvungna att välja mellan att avbryta graviditeten eller att vänta till det skulle hända av naturen. Flera olika läkare hade då redan konstaterat att fostret inte var livsdugligt. Vi valde att avbryta eftersom jag redan var i vecka 18 och det hade börjat synas.
Vi hade även 2 st embryon i frysen, och meningen var att vi skulle fortsätta så fort som möjligt. Det har tyvärr inte varit möjligt före nu eftersom min kropp inte varit med på noterna. Det tog länge före mensen kom tillbaka som normalt och sen fick jag andra fysiska symtom som måste utredas.
Men nu är vi igång igen. Förra veckans torsdag var vi till Tammerfors på vår första fet. Allt gick bra och idag har jag ruvningsdag 7. Jag vågar inte spekulera i hur det kommer att gå, men jag tröstar mig med att vi fortfarande har ett i frysen så nästa försök blir isåfall ganska fort om det här inte lyckas. Finns det nån annan som håller på just nu?

[granen]

Hej MarinaE!

Vi var i IVF-svängen tillsammans då 2012. Vi gjorde en IVF och en ICSI, men ingen av dem lyckades. Sen blev vi spontant gravida strax efter ICSI:n och det resulterade i en liten son. Det är skönt att höra att ni nu är på gång igen, jag håller mina tummar och tår hårt för att det ska lyckas!

[MarinaE]

Måste börja med att säga att det är bra om jag är enda här just nu, det visar väl på att det lyckats för många

Hej Granen! Jag minns dej! Och vad roligt att det lyckats utan hjälp!! Vilken lycka! Grattis!

Som vanligt är vårt barnaskaffande inte det lättaste! På testdagen testade jag positivt. Några dagar efteråt började jag lägga märke till att de symtom jag haft hade försvunnit. Exakt en vecka efter testdagen började jag blöda. Det forsade blod i flera timmar och jag var tvungen att åka från jobbet då jag inte klarade av att jobba, jag var helt förstörd. Min man kom hem och vi grät och sörjde hela dan. Det här var förra torsdan. Jag ringde till sjukhuset och de ville att jag skulle åka in på ett blodprov. Hcg var då 4000. Läkaren tyckte att det var normalt, men då jag hade blött så mycket så ville de att jag skulle ta ett nytt prov på måndan, alltså idag.
Jag blödde i flera timmar på torsdan, massor! Både färskt blod och klimpar och jag och min man fick vänja oss vid tanken på att vi inte blev tre den här gången heller. Hela helgen har jag ätit "förbjudna" saker, som jag lämnat bort då vi varit till Tfors.
Idag var det då nytt blodprov. Jag ringde till sjukhuset nån timme senare för att få veta hur jag skulle göra med hormonerna som jag tar. Jag var osäker på om jag kunde avsluta dem genast eller om man måste trappa ner. Ni kan gissa att jag blev förvånad då sköterskan sa att mitt hcg varit 13000 idag!!! 13000!!!! Hur kan det gå till!? Hur kan man blöda så mycket och ändå är hcg högre nu!?
Jag fattar ingenting! Vi skall på en koll nästa vecka och jag kommer inte att tro på det här före jag ser något med egna ögon!

[MarinaE]

Det verkar nog som att jag är ensam här nu, men ifall att någon kikar in här och undrar hur det gått så kan jag berätta att på ultrat så såg vi ett hjärta som slog. Jag var då i v7 +5. Idag är det v 10+1. Idag skall jag börja trappa ner progesteronet och jag känner mig lite nervös inför det. Ännu mer nervös är jag inför ultrat i v 12 eftersom det förra gången upptäcktes på just det ultrat att fostret hade ordentligt med nacksvullnad. Vår läkare menade att risken är väldigt liten att samma sak händer igen, men jag är ändå rädd! Just nu kan vi inget annat göra än att vänta. Njuta av graviditeten är nog något som jag aldrig kommer att kunna göra!

[Mumintrollet]

Lycka till MarinaE!

[SMM]

Vet inte varför jag e inne och läser här. Old habits die hard...?
Glad att se att det inte är mycket aktivitet på tråden och det lilla som finns är goda nyheter Lycka till MarinaE
Håller tummarna för er.