Nån som också är trött på sin tonåring?

För oss med barn i tonåren.

Moderatorer: IdaLotta, acasia

Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Luna » 16 apr 2008, 12:59

Hoh! Måste bara få ut det! Jag är så trött på vår tonåring! Det har varit extrem tunga veckor hemma och så som jag ser det blir det inte heller bättre!
Är ju nog tröttsamt att ta emot all skit som man får slängd emot en. Varje gång min 13-åring öppnar munnen skriker han åt en eller så är han otroligt oförskämt. Ibland blir jag riktigt sårad och skulle bara vilja gråta för att han är så eklig mot en.
Undrar hur mycket skit ni andra tonårsföräldrar (mammor) tar där hemma? Hur är stämmningen?
Vadän jag också frågar så blir det bara "gorm" eller så är man tyst, men det är då inte heller bra.
Det är för det mesta bara vi två som brukar ta ihop, och det riktigt ordentligt. Allt som jag säger uppfattas som kritik eller skrikande. :shock: Jag brukar påpeka, inte kritisera, för att lämna ett visst tomrum att tänka själv.
Men ja, inte går det heller hem.
"Allt är skit här hemma och ingen fattar någonting"....jajjajajaaaa...ack, vad jag är trött på det!!!

Han fick följa med till en bekant på veckoslutet, bara vi två utan resten av familjen, bort hemirfån. Vi hade riktigt roligt och han hade även en kompis. Vi satt och prata i restaurant och diskutera.WOW!
Men ja, så fort som vi var hemma så räckte det inte länge, då blev han igen gamla goda sig och fortsatte med att vara eklig mot mig. Gissa om man kände sig bra! :?
På något sätt tycks han ha problem med mig där hemma, och jag vet verkligen inte varför?
Är ju nu hans mamma och det är klart att det är jag som håller trådarna....
Finns här nån som upplever samma sak??
Luna
 
Inlägg: 45
Blev medlem: 27 jan 2008, 18:48

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Mini me » 14 sep 2009, 19:10

Ingen har svarat på det här, så kanske alla andra har det frid och fröjd hemma då. Har inte läst här på tonåring tidigare, men gick in för att läsa om jag skulle känna igen vår situation i någon tråd och här har vi den då... Nästan likadant har vi börjat ha det här. Nästan-tonåringen hinner inte vara hemma för det är så mycket med kompisarna och med träningen (enligt honom då), så han är bara hemma och svänger och äter. Men t.o.m. de få minuterna eller timmarna som vi hinner träffas så är det alltid gräl och skrik och gråt och smälla i dörrar och sura miner och så går han in på sitt rum. Om man håller honom hemma och säger att han inte får gå ut någon kväll så får man nog veta om det också! Emellanåt undrar jag hur vi ska stå ut med varandra hela tonårstiden om det redan NU är så här... Allt jag säger eller inte säger tolkas till det mest negativa alternativet. Skolan är tråkig (det går bra för honom i skolan) och här hemma är tråkigt och vi fattar ingenting. Om man frågar vad som är fel så är det "Ingenting och gå ut ur rummet nu!"

Ikväll är jag ledsen...
Användarvisningsbild
Mini me
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 355
Blev medlem: 30 jan 2006, 13:06

Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav moster » 15 sep 2009, 07:32

Ingen har svarat på det här för man ORKAR inte.... Vi tonårsfamiljer har det säkert alla mer eller mindre likadant, tror jag.
* För en del tonåringar kommer det tidigt (ser tecken redan hos vår 11-åring !!) och andra blommar ut sent.
* Flickor och pojkar uttrycker det på olika sätt.
* Tonåringarna påverkas väldigt mycket av kompisar och gänget, så om man plötsligt förvånas över nån överraskande vändning kan det ha sin förklaring i kompisars beteende och situation.

Kan inte komma med goda råd eller förslag, för vi hanterar situationerna väldigt olika beroende på läget. Ibland är det bäst att låta det rinna av sig som vatten på en gås, ibland bara måste man konfrontera och gräla ut det. Det lönar sig att nån gång visa att man blir ledsen också. Du kanske inte får en direkt reaktion, men jag lovar att budskapet går fram.
moster
Guldmedlem
 
Inlägg: 150
Blev medlem: 13 sep 2006, 13:35

Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Plutu » 15 sep 2009, 07:33

Egentligen vet jag inte vad jag skall skriva, har inget råd att ge, har själv två tonåringar å en "nästan" tonåring, men känner inte igen era problem! (Å borde egentligen hålla käft för att jag inte vet hur det är att ha problem med tonåringar!)

De frågades hur mycket skit vi tar! INGEN! Har aldrig accepterat uppkäftighet, vare sig mot mig, min man (barnens styvfar) eller gentemot syskon. Alla försök till "håll käft" o.dylikt har jag genast slagit ner på. Dörrsmällningar, kastning av saker osv har nog förekommit, men då har jag genast förklarat att sådant beteende inte är acceptabelt. Jag har även förklarat att alla har rätt att vara på dåligt humör (är ju själv inte på solskenshumör alla dagar), men att man inte har rätt att för dens skull bete sig som ett svin gentemot sina medmänniskor. Är man på dåligt humör och irriterad (PMS) kan man berätta det, å då kan övriga i familjen ta det i beaktande!

Visst har de säkert varit sura på mig många gånger pga av att jag nekat dem sådant de ansett "alla andra får", men jag är tacksam för att jag trots motstånd vågat och framförallt ORKAT vara vuxen nog att visa vem som bestämmer, som mamma FÅR man vara lite av en diktator :lol: Jag har väl bara ett "råd" att ge, STÅ PÅ ER! Om inte barnen lär er respektera sina egna föräldrar, hur skall de då respektera andra? Å kom ihåg, det gäller båda vägarna, om inte barnen får er respekt, kan de inte heller lära sig att respektera er.
5 Barn= 94, 95, 98, 09, 10
Plutu
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 610
Blev medlem: 24 jun 2008, 18:28
Ort: Ekenäs

Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Pipi » 15 sep 2009, 10:30

Nu är jag inne på min tredje tonåring i huset och jag håller med i mycket av det som speciellt Plutu skriver. Men, och det är ett stort MEN, samtidigt MÅSTE de här barnen på väg in i vuxenlivet få lära sej att på rätt sätt ge uttryck för sin ilska/frustration och då anser jag att det är mycket bättre att de får "gorma av sej" hemma än att de far till byss och är oanständiga där. Man måste få vara arg och argumentera för sin sak och då anser jag att jag nog (fast det är jobbigt) är den bästa att agera bollplank.

Mina två första barn var fromma som lamm jämfört med många av deras kamrater. Tredje har varit hårdare bit att tas med, men jag ångar inte en dag våra duster. Vi blir starkare och mer på det klara med varandra för var gång! :kram: Just love them all!
(Edit: Stavfel..)
Senast redigerad av Pipi 18 sep 2009, 16:05, redigerad totalt 1 gång.
Mamma till sex barn i åldrarna 23, 22, 19, 12, 11 och 4.
Pipi
Stamgäst
Stamgäst
 
Inlägg: 3361
Blev medlem: 20 feb 2005, 21:43

Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Luna » 18 sep 2009, 15:50

Det var alltså jag som skrev inlägget för ett år sedan. Vad tiden går... :clap:
Nu har det blivit en 14,5 åring inklusive flickvän! Läget har lugnat sig och det var susen att han kunde vara en stor del av sommaren med svärföräldrarna på en ö och ha lite semester från föräldrarna.
Det hjälpte kolossalt upp stämningen och mycket har förändrats. Han har vuxit till sig och har fått mycket mer friheter och därmed ansvar. Det hela tycks gå bra. Åtminstone grälar vi sällan nuförtiden och vi kan för det mesta diskutera saker utan att vi hoppar på varann.
Tycker att det är otroligt skönt. Undrade bara, om det kanske även har att göra med att han nu har haft en flickvän sedan 1 år tillbaka. Kanske han har varit tvungen att lära sig förstå det kvinnliga könet. :blink:
Tycker att förståelsen har blivit bättre och att stubinen är längre, riktiga utbrott händer sällan.

Däremot har vår 11åring börjat med samma mönster som vi redan kämpa igenom med vår första son. Han bryr sig inte och ljuger som en borstbindare och det kufiska är att han åker varje gång fast för det.....och får straff och så räcker det inte länge och då är han där igen och kör fast....UH..det är jobbigt!! Undrar, om hjärnan i detta ålder slutar fungera?? :shock:
Luna
 
Inlägg: 45
Blev medlem: 27 jan 2008, 18:48

Re: Nån som också är trött på sin tonåring?

Oläst inläggav Hoppetossan » 23 sep 2009, 08:39

Luna skrev:Undrar, om hjärnan i detta ålder slutar fungera?? :shock:


Raisa Cacciatore har skrivit en bok i ämnet och hennes föreläsningar har varit till stor hjälp för oss. Hon är expert på barn- och ungdomspsykologi och jobbar bla på väestöliitto. Hon förklarade det i tiderna som så att barnet måste få göra uppror mot de vuxna för att kunna bli självständigt. På detta sätt tar barnet själv reda på vad han/hon tycker om saker och hur han/hon vill att det ska fungera för just honom/henne. Det kan bli lite tokigt ibland, men det går över...
Användarvisningsbild
Hoppetossan
Guldmedlem
 
Inlägg: 269
Blev medlem: 20 dec 2006, 13:21
Ort: Västra Nyland




Återgå till Tonåringar

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 1 gäst

cron