Januari 2013

Vet du i vilken månad ni väntar ert barn? Gå in på månadsgrupperna tillsammans med andra som kommit lika långt i graviditeten!

Moderator: mamma eva

Re: Januari 2013

Oläst inläggav MammaHanna » 08 feb 2013, 21:43

Tack allihopa :)
MammaHanna
 
Inlägg: 8
Blev medlem: 20 nov 2012, 16:27

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Januari 2013

Oläst inläggav Heba » 09 feb 2013, 09:46

MammaHanna skrev:Tack allihopa :)

Berätta gärna sedan när du orkar om din förlossning.
Två underbara döttrar: April 2010 och Januari 2013.
Bild
Bild
Heba
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 412
Blev medlem: 14 aug 2009, 15:10
Ort: Helsingfors

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Blå » 09 feb 2013, 11:56

Grattis MammaHanna! :clap:

Hur går det för alla? :)

Här tycker jag dagarna går väldigt snabbt! Idag är vår lilla redan 2 v & 5 dagar!
Vi har haft 2 hembesök, senast i onsdags. Då vägde han 3,62kg, så på 2 veckor hade han gått upp 640 gram :tummenupp:
Och det syns bra på honom också, låren ser inte längre ut som kycklingben ;)
Emellanåt kämpar vi med lite luft i magen, men oftast är han nog nöjd :)
Äter gör han med ungefär 3h mellanrum, nångång lite oftare. Så på nätterna vaknar han 2-3 ggr. Beroende på när han somnat.
Ibland då vi äter på nätterna somnar han direkt om. Men ibland blir han jättepigg och är vaken 2 h mitt i natten.

Då han var exakt 2 veckor gammal var vi ut och gick med vagnen första gången. Sen dess har vi varit några ggr, men nu har det varit lite för kallt senaste dagarna. Vi har ännu tänkt vänta med att ta med honom till någon butik, då det går så mycket flunssa och magsjuka omkring nu :/

Något dop kommer vi inte att ha. Eventuellt, eller troligtvis namngivningskaffe. Men vi har inte bestämt oss ännu om vi ska ha det snart eller i sommar först. Skulle funka bättre med utrymme på sommaren (bakgården) men å andra sidan vill ju alla se honom innan dess. Så vet inte riktigt hur vi ska göra.
Bild
Bild
Blå
Silvermedlem
 
Inlägg: 97
Blev medlem: 27 aug 2012, 14:14

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Rödarosen » 09 feb 2013, 22:26

Grattis noxaline, anis* och MammaHanna!
Bild

Bild
Rödarosen
Silvermedlem
 
Inlägg: 90
Blev medlem: 18 nov 2010, 12:53
Ort: Borgå

Re: Januari 2013

Oläst inläggav anis* » 11 feb 2013, 18:33

Hej!

Nu när vi äntligen har en fungerande dator igen (den gamla kraschade förra veckan..) tänkte jag skriva och berätta lite (tja, det blev inte så lite till sist..) om min förlossning, men först: Grattis MammaHanna!

Sen, min berättelse:

Då mitt beräknade datum (25.1) hade passerat och hela januari var vid sitt slut, började det hända saker. På natten till fredag den 1.2.13 vid ungefär halv två började jag hålla lite koll på mina sammandragningar, som vid det laget inte varade så värst länge, men vars mellanrum var rätt frekvent, eller i alla fall ökade rätt snabbt. Jag övervägde när jag skulle a) väcka mannen och b) ringa mina föräldrar som skulle barnvakta. Mannen vaknade själv i något skede för att dricka eller så, så jag "förvarnade" honom om att något kanske var på gång och visade honom appen "Contraction calculator" som jag tidigare i veckan laddat ner på min telefon, men som jag då ännu inte sedan behövt. Mina föräldrar ringde jag sedan någon gång innan fyra och "varnade" dem om att de kunde bli inkallade till stan (från Kyrkslätt). Vi skulle ringas igen då de var startklara och/eller då jag visste något mer. Inte så långt efter var jag väldigt nöjd över att jag ringt eftersom verkarna blev kraftigare (tog också Panadol), jag började känna tryck. Vi ringde Barnmorskeinstitutet och uppdaterade dem om läget. De frågade om det kändes som om jag ännu kunde stanna hemma, varpå jag konstaterade att jag nog inte trodde jag snart mer kunde sätta mig i en bil. Vi fick lov att komma in (skulle anmäla mig vid jouren och de skulle sedan ge vidare information beroende på läget). Någonstans häromkring började jag också spy. Vi ringde mina föräldrar igen (de hade också just tänkt ringa) och de startade direkt. Så fort föräldrarna kommit fick de ta över den sovande (blivande) storasystern och vi tog oss till bilen och körde i väg. Det kändes väldigt obekvämt och jag var tacksam för alla gröna ljus och att vägen inte är så lång (det tog oss 8 minuter att köra, senare visade det sig att samma sträcka i rusningstid tar ca 19 min! :scared: )! Mådde dåligt och visste inte riktigt hur jag skulle vara då värkarna satte in.

Då vi kom fram till sjukhuset lämnade mannen av mig vid ytterdörren och körde själv i väg för att parkera. Eftersom jag hade ont och hade en känsla av tryck åkte jag ensam upp till fjärde våningen redan innan min man kom tillbaka. En kvinna (sköterska/barnmorska?) mötte mig vid dörren och frågade om det var jag som tidigare ringt in. Då jag svarade ja, visade hon in mig på förlossningsavdelningen direkt. Hon stannade också där och väntade tills någon från avdelningen kom till dörren då hon såg att jag hade värkar. Väl innanför dörren togs jag emot av en barnmorska som jag uppdaterade om läget. Meddelade också att jag mår illa. Hon undrade om jag klarar mig till rummet och jag sade att jag trodde det, men fick snabbt ta tillbaka mina ord då jag började få kväljningar igen (klarade mig som tur utan dem både i bilen och i hissen..!). Barnmorskan nappade då med sig en roskkorg från kansliet intill och medan vi gick till rummet (några dörrar bort) spydde jag i ämbaret några gånger. Jag fick också sagt att min man var och parkerade bilen och skulle komma upp efter mig, varpå barnmorskan lovade vissa honom vägen. Så fort vi kommit till förlossningssalen ringde han dock redan från "min" våning och frågade vart han skulle komma och någon minut senare var han med i rummet. Klockan 5.37 blev jag officiellt inskriven och fick babyns hjärtljud kollade. Jag minns inte om hon kollade mig också vid det här skedet, eller först lite senare, men resultatet var i alla fall det, att jag hade en liten "kant" kvar (av livmodertappen?) och var 9 cm öppen. Sköterskan konstaterade genast att det knappast är någon idé att ens försöka med någon bedövning, eftersom det knappast ändå skulle hinna verka. Hon erbjöd mig lustgas, men eftersom jag senast (också) mådde illa och tyckte att det kändes inskrämmande med lustgasmasken, tackade jag nej. Hon erbjöd mig också "aqua rakkulan", vilka jag också avböjde vid det här skedet. Här någonstans gick sköterskan ut och hjälpte till med en annan förlossning. Skulle vara strax tillbaka. Vi skulle trycka på larmknappen vid behov. Hon var inte borta så länge, men jag hoppades hela tiden dörren skulle gå och hon skulle vara tillbaka då jag hade så ont och svårt att vara. Hon kom tillbaka och då jag berättade att jag nästan fick känningar om att jag måste krysta mellan varven sade hon att jag nog kunde "ähistä" lite om det kändes så. Så gick hon ut igen då hon behövdes i det andra rummet igen och skulle komma fort tillbaka.. Den här gången bad jag nog mannen trycka på knappen vid ett skede och jag var tacksam då barnmorskan kom tillbaka. Jag hade ont och det värkte i ryggen och jag var rent ut sagt rädd för vad som komma skulle, eftersom jag ju ändå på något plan hade senaste gång (och smärtor) i minnet. Frågade därför också ännu om det nu verkligen var så att ingen smärtlindring kan ges. Hon menade att de ju nog kan försöka ge mig något, men att det nog inte kommer att hinna ha nån verkan. Så det blev luomu också denna gång, trots att jag hela tiden tänkt, att den här gången ska jag minsann ta epidural genast då möjlighet ges... Barnmorskan erbjöd mig "aquorna" igen, och eftersom det värkte så i ryggen och barnmorskan menade att dropparna för en del t.o.m. helt kan ta bort just smärtor i ryggen tänkte jag att det kanske är värt ett försök i alla fall OM det nu skulle råka hjälpa. Hon stack tre bubblor och jag skrek till varje gång. Kändes som getingstick, fast värre. Vet inte hur många droppar hon skulle ha satt från början, men jag bad i alla fall henne sluta efter tre då det gjorde så ont och jag redan färdigt hade så svårt att vara. Tyvärr var dropparna inte heller till någon större nytta, eller de tog i alla fall inte bort någon märkbar del av smärtan. En kort stund kändes det bara varmt (skönt) på ryggen, men sedan värkte det igen, nu bara både pga. förlossningen och sticken efter dropparna kändes det som..

Klockan 6.22 gick sedan fostervattnet av sig själv och själva krystningsskedet satte sedan i gång klockan 6.35. Sju minuter senare(!), d.v.s. 6.42 föddes vår andra finfina dotter på 4 kg och 51 cm! :love: Jag fick henne på bröstet och hon började genast söka efter bröst :nicka: . Moderkakan kom ut utan problem och livmodern började dra i hop sig effektivt, vilket verkar ha betytt att jag nu efteråt kommit/kommer rätt lindrigt undan med tanke på eftervärkar. Det blev ingen placentablodsdonering för vår del, eftersom behövlig personal/utrustning inte fanns till hands just då. Synd, men något som jag hela tiden varit medveten om att kunde inträffa.

Jag hade spruckit en del (andra graden), men inte lika illa som senast och barnmorskan sydde i hop mig i förslossningssalen, trots att hennes skift egentligen redan tagit slut. Efter att stygnen var satta avlöste sedan en ny barnmorska den förra och det blev dags för bad och dusch samt morgonmål innan vi flyttades över till en annan avdelning. :kaffe:

Redan i förlossningssalen frågades vi hur länge vi tänkt att vi vill stanna, varpå jag svarade att vi nog inte har behov för att "bosätta oss" där så länge bara allt verkar gå bra, speciellt eftersom inga familjerum fanns tillgängliga. Efter att vi sedan vilat och sovit mest hela fredagen kom sedan mor-och farföräldrarna + den nyblivna storasystern på besök och på lördagen efter läkargranskningen var vi egentligen redo för hemfärd. Sjukhuset lär dock helst "hålla kvar" mor+barn ett och ett halvt dygn efter förlossning, så hem åkte vi sedan på lördag eftermiddag. Vi ska dock ännu tillbaka nu på fredag för att kolla lillisens hörsel. Den gick inte att mäta ännu då vi åkte, eftersom hon antagligen ännu hade så fuktiga örongångar.

Annars är vi nu båda hemma ett par veckor med mannen tillsammans med en nöjd liten baby. Storasyster har varit hemma vissa dagar och andra på dagis där hon trivs som fisken i vattnet. Hon är snäll och gullig med sin syster, men förstår kanske inte alltid hur varsam man måste vara och så kräver hon i bland lite extra uppmärksamhet från vår sida genom att protestera mot vad vi säger eller busa på annat sätt, men det är väl något som "hör till".

På rådgivningskontrollen vid en veckas ålder hade lillasyster uppnåt sin födelsevikt och tappat navelsträngen och i dag fick vi hennes personsignum på posten. :tumme:
Senast redigerad av anis* 12 feb 2013, 14:25, redigerad totalt 1 gång.
anis*
Guldmedlem
 
Inlägg: 162
Blev medlem: 28 dec 2009, 15:45
Ort: Helsingfors

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Heba » 12 feb 2013, 13:53

Kula att höra från dej anis*! Milli hur går det för dej nu när du är ensam hemma?
Jag har haft storasyster hemma 2dagar då hon varit febrig och det har nog gått riktigt bra.
Två underbara döttrar: April 2010 och Januari 2013.
Bild
Bild
Heba
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 412
Blev medlem: 14 aug 2009, 15:10
Ort: Helsingfors

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Rödarosen » 12 feb 2013, 14:50

Min förlossningsberättelse:

Det började egentligen redan natten mot söndag 20.1. Då började jag känna av lite värre "mensvärk" men inte desto mer. Vi ringde på förmiddagen till svärmor och meddelade att det kan vara att det blir BB ikväll eller imoron så att hon skulle vara färdig ifall. Hon har ju 1 h att köra till oss så. Jag hade sammandragningar hela söndag och dessa mensvärk. Sammandragningarna var dock väldigt oregelbundna, de kom med ungefär 10min-1h mellanrum, så jag tänkte nu att det blir nog säkert int idag men kanske imoron. Jag kände efter hela dagen hur det kändes och på kvällen började jag ha sammandragningar med 10-20 min mellanrum. Så vi ringde svärmor igen och sa att det kan vara dags så småningom att vi ser vad kvällen bär med sig.

Ca kl 20 gick jag för att natta sonen och då tänkte jag att nu ska jag känna efter ifall sammandragningarna fortsätter i vila eller blir de värre etc. Sonen somnade 20.30. Jag hade haft 2 sammandragningar under den tiden men tänkte att jag ligger en stund ännu. Jag fick ännu en sammandragning som kändes värre än tidigare så jag tänkte att kanske det är bäst att ringa svärmor att hon kommer så behöver jag inte vara nervös och orolig ifall vi måst iväg mitt i natten.

Efter den tanken gick vattnet och då blev det bråttom. Sammandragningarna började direkt komma oftare och dom blev bara värre. Vi ringde barnvakten. Jag kände på mig att vi hinner inte vänta på svärmor, så jag ringde min kollega som lovade komma direkt. Vi kom iväg hemifrån ca 21.30 och sammandragningarna kom med 3-5 min mellanrum. Vi skrev in mig på sjukhuset 21.45 och då var jag redan opp 5-6 cm. Jag frågade direkt efter epidural. Jag fick också lustgas. Epidural hann vi inte med i o m att jag var opp 8 cm då hon följande gång undersökte mig, så jag fick spinalbedövning istället. Det kändes konstigt att inte känna av sin underkropp men det var helt välkommet efter dom smärtorna. Då var det dags att krysta och pojken var ut efter 3 min. 50 min på sjukhuset... det var inte så illa :tummenupp:

Han föddes kl 22.35, 51 cm lång och vikten var 3360g. Och väldigt mörk.

Allt gick bra och snabbt :tumme: Var inte alls lika sjuk efteråt. Dock hade jag större blodförlust än vanligt så jag var ganska svag efteråt men servicen är så bra på sjukhuset så jag blev ganska snabbt ok igen.

Vi åkte hem på onsdag. Pojkens vikt var redan opp i 3340 g så tydligen hade han ätit duktigt. Förra gången var jag tvngen att använda bröstgummi men nu så klarade jag mig (eller beibin) utan direkt.

Hemma har allt gått riktigt bra. Storebror vill gärna pussa, krama och hålla beibin i famnen. Han är inte så värst svartsjuk men vill gärna vara i mammas famn mycket, även då jag ammar. Pappan for tillbaka på jobb i måndas så nu e vi ensamma vi tre och bra har det nu gått i två dagar. Lite mera pusslande än med det första barnet för att allas rutiner går ihop och att alla får uppmärksamhet. Hinner int sova alls lika mycket som med första men har int ännu lidit så mycket av sömnbrist. Värst e kanske det att beibin vill vara som piggast före nattsömnen så ibland går det över kl 00 före han somnar, och sedan vill SB att mamma stiger också opp på moron då han stiger oberoende om pappa är hemma eller ska på jobb.

Idag är första gången SB sover dagssömn hemma efter jul så därför äntligen fick jag skrivit det här. Så, så gick det till hos oss!
Bild

Bild
Rödarosen
Silvermedlem
 
Inlägg: 90
Blev medlem: 18 nov 2010, 12:53
Ort: Borgå

Re: Januari 2013

Oläst inläggav sunflower8 » 17 feb 2013, 12:30

Jag undrar om det är nån annan än jag som sliter med amningen?
Trodde inte det skulle vara såhär jobbigt att amma :( .. eftersom inga av mina vänner hade pratat om att amma skulle vara ett "jobb" så trodde jag att det skulle gå som en dans... Not!
Har varit till amningskliniken 2 ggr för att få hjälp men ändå går det inte.. så det är med en stor sorg i hjärtat som jag hamnar att avsluta det hela. :cry:
Lilla Nova fick iaf modersmjölk i en månad- bättre än ingenting iaf.
sunflower8
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 16 jul 2012, 14:19

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Heba » 20 feb 2013, 00:14

sunflower8 skrev:Jag undrar om det är nån annan än jag som sliter med amningen?
Trodde inte det skulle vara såhär jobbigt att amma :( .. eftersom inga av mina vänner hade pratat om att amma skulle vara ett "jobb" så trodde jag att det skulle gå som en dans... Not!
Har varit till amningskliniken 2 ggr för att få hjälp men ändå går det inte.. så det är med en stor sorg i hjärtat som jag hamnar att avsluta det hela. :cry:
Lilla Nova fick iaf modersmjölk i en månad- bättre än ingenting iaf.

Jag ammar inte. Allt strulade så mycket med storasyster att vi redan före bestämde att om de är likadant nu så ammar jag inte. Hur mycket äter din flicka per dag? Vår tös är förkyld och äter mindre än vanligt. Fast läkaren sa att så länge som hon kissar som vanligt så är det ingen fara.
Två underbara döttrar: April 2010 och Januari 2013.
Bild
Bild
Heba
Supermedlem
Supermedlem
 
Inlägg: 412
Blev medlem: 14 aug 2009, 15:10
Ort: Helsingfors

Re: Januari 2013

Oläst inläggav sunflower8 » 20 feb 2013, 20:59

Heba! Jag ger ersättning per dygn ca 600 ml... men nu har hon fått problem att kakka :cry: .. tips på hur man kan hjälpa henne? Var idag till apoteket o trodde de skulle ha rektalrör där men icke.. har testat med feber termometern utan resultat.
sunflower8
 
Inlägg: 29
Blev medlem: 16 jul 2012, 14:19

Re: Januari 2013

Oläst inläggav Flippan » 20 feb 2013, 21:08

Sunflower8: håll henne över handfatet med ena handen i knävecken och den andra handen som stöd för bröstkorgen, så att hon lutar framåt med sina knän mot magen. Då kommer rumpan ner och det är den bästa krystställningen. Utan blöja förstås så att hon får bajsa i det fria och inte i blöjan.
Stor och liten och mini
Flippan
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1095
Blev medlem: 13 dec 2006, 10:04
Ort: Österbotten

Föregående



Återgå till Gravid - månadsgrupper

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 9 gäster