Augusti 2013

Vet du i vilken månad ni väntar ert barn? Gå in på månadsgrupperna tillsammans med andra som kommit lika långt i graviditeten!

Moderator: mamma eva

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Patricia99 » 01 aug 2013, 22:25

Ingen bebis ännu här :osaker: slog mej just att tänk om jag är gravid ännu ca.1 månad!! :scared: Ifall att man går över tiden...

Var inte alls öppen ännu, och fast jag skulle ha varit det så var alla förlossningssalar upptagna så jag skulle ha fått komma tillbaka imorgon. Men vi fick en ny tid till måndag, men får se då om det händer nå tills dess :hm: Skulle ha fått lämna in på avdelningen ifall jag var mycket orolig att det ska gå fort, men det var ju onödigt, då inget nu tyder på att det kommer att gå fort. Så hemma igen och väntar vidare.
Patricia99
Silvermedlem
 
Inlägg: 110
Blev medlem: 08 aug 2007, 08:07
Ort: Österbotten

Bli medlem, eller logga in! Medlemskap är gratis.


Re: Augusti 2013

Oläst inläggav vimsan » 02 aug 2013, 11:28

Tufft Patricia99 att måsta ställa om sig sådär. De där sista dagarna och veckorna är ju nog såå långa. Hoppas du hittar på sysselsättning som gör dig glad och får tiden att gå. Kämpa, kämpa :tumme:
Bild

Bild

Bild
vimsan
Guldmedlem
 
Inlägg: 155
Blev medlem: 15 dec 2005, 14:35
Ort: Nedervetil

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Patricia99 » 02 aug 2013, 19:03

Jo man får försöka hitta på nåt så man inte bara går och väntar hela tiden, då går det nog sååå långsamt! Fast då kan man ju inte planera några långa resor då man inte vet när det börjar hända.
Patricia99
Silvermedlem
 
Inlägg: 110
Blev medlem: 08 aug 2007, 08:07
Ort: Österbotten

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Luvan » 05 aug 2013, 09:22

Hej på er alla, här e läget tyvärr oförändrat. 38+2 idag. Vet att det är mer än normalt att det går över det beräknade datumet med den första men kan int sluta vänta och vara otålig. Man borde väl bara släppa alla tankar kring förlossning, lättare sagt än gjort.
Min mamma har fött alla oss ca 2-1 vecka före beräknat datum och hon tror ju såklart att detta ska gälla mig också.... höga förväntningar, bla.
Förra veckan hos rådgivningen var allt ok. Vikten, som stått stilla länge, hade ökat med ETT KILO på en vecka.... huhhu. Babyns huvud lågt ner men har inte fäst sig ännu. Så, i väntan på det då. Hälsovårdaren menade att vi nog ses denna vecka också.
Hoppas allt är bra med er andra, jag ska försöka hitta på nåt skoj att göra så att tiden går fortare! Väntar såååååå!!!
Luvan
 
Inlägg: 27
Blev medlem: 05 jan 2013, 13:55

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Patricia99 » 05 aug 2013, 18:28

Fick komma hem igen från mödrapoli, men det var ju lite väntat nog. Men det var öppet ca. 2 cm, det börjar hända! Förlossningssalarna fulla idag igen, men jag skall tillbaka i övermorgon och då får jag fara till avdelningen direkt på morgonen. Då har jag v.39+2 (så långt har jag aldrig gått förr, 1:a sonen föddes i v. 38+3 och 2:a i v. 39+1). Så nu hoppas vi på att det händer lite till tills onsdag, men inte ALLTFÖR mycket! :) Så pass mycket bara att man kunde spräcka hinnorna på onsdag, det är tanken.
Patricia99
Silvermedlem
 
Inlägg: 110
Blev medlem: 08 aug 2007, 08:07
Ort: Österbotten

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav nasse83 » 06 aug 2013, 10:57

Sitter här hemma och njuter av min underbara lilla dotter :love: Hon är så vacker och härlig. Jag skulle vilja ta hennes babydoft och känslan av hennes mjuka hud och sätta den på burk så att jag skulle kunna ta fram den senare då hon växer. Storasyster och storebror har varit jätte duktiga. Ingen av dem är svartsjuk ännu i alla fall utan allt har gått bättre än jag tänkt mig.

Skrev ner hela min förlossningsberättelse igår men sen gick den inte att skicka. Nå, jag gör ett nytt försök.

Hela 30.7 hade jag små känningar men jag vågade inte hoppas att det var på g. Sammandragningarna var från första stund annorlunda än vad de borde ha varit. De kändes inte i hela magen utan bara längst ner. På natten sov jag inte mycket. Sammandragningarna kom med 10 minuters mellanrum. När klockan var fem så väckte jag min man och sa att jag ville åka in. Fast värkarna bara kändes i nedre magen så var de super sjuka. Sjukare än vad jag tidigare haft.

Vi kom in till sjukhuset klockan 6 och jag var bara 2 cm öppen. Jag trodde att de skulle skicka hem mig tillbaka. Jag fick akupunkturnålar i ryggen för att ta bort smärtan i min disk som inte är på plats och nålarna hjälpte faktiskt! Sen fick jag gå till ren förlossningssal och därifrån direkt till duschen. Klockan 9 kom läkaren och undersökte mig och jag var nu 5 cm öppen. Jag fick kohdunkaulan puudutus och jag trodde att jag skulle klara mig med den eftersom det gick hur bra som helst i min andra förlossning. Jag lyckades slumra till mellan värkarna och min man for och äta.

När klockan var just över 10 hade jag rejält ont igen. Läkaren undersökte mig och jag var fortfarande bara 5 cm öppen. Jag fick samma bedövning och sen spräckte hon hinnorna så att vattnet gick. Nu märkte jag inte ens av bedövningen, jag trodde att jag skulle dö av smärta. Ingen av mina tidigare förlossningar har varit så sjuka som den här. Nu ville jag ha annan bedövning. Vid elva tiden tyckte också min barnmorska att jag behövde något mera. Jag var bara 7 cm öppen. Tyvärr kunde ingen just då komma och bedöva mig. Lite senare fick jag spinalbedövning. Den tog bort topparna av värkarna men toppen var ännu rejält sjuk. Barnmorskan sa att babyn låg med ansiktet åt fel håll och därför tog allt så ont och tog så länge. Det var också därför jag inte kände igen värkarna från början. Hon bad mig ställa mig på alla fyra så att babyn skulle svänga på sig och som tur är gjorde hon det. Jag fick plötsligt lust att krysta och efter fyra krystningar hade jag min skatt i famnen :heart: :heart: Det var kärlek vid första ögonkastet och än en gång blev jag överraskad över hur fort man glömmer all smärta.

Hon var större än vad vi trott. Mitt sf mått har varit långt under kurvan hela tiden men ändå var hon 53 cm lång och vägde 3824 g. Hon har riktigt svart hår och är en kopia av storasyster som föddes för sex år sedan. Vi fick komma hem redan på torsdagen och hittills har vardagen fungerat fint. Det är skönt att mannen har semester. Mjölken har stigit och flickan äter bra. Jag njuter för fullt tillika som det känns vemodigt att veta att det är sista gången jag kommer att hålla min egen lilla nyfödda.

Kämpa på ni som ännu väntar på er skatt. Det är sant när de sägs att den som väntar på något gott väntar aldrig för länge :love:
nasse83
 
Inlägg: 67
Blev medlem: 02 maj 2009, 19:48

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav mamma eva » 06 aug 2013, 15:53

Grattis nasse83 :love:
Life's short, talk fast! And enjoy a cup of coffee!Bild

så länge hjärtat är varmt så fryser man inte...

i himmelen så ock på jorden är ni mina älskade barn av hela mitt hjärta...
Användarvisningsbild
mamma eva
Mme moderateur
Mme moderateur
 
Inlägg: 2883
Blev medlem: 16 apr 2009, 15:50
Ort: mom please!

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Luvan » 09 aug 2013, 09:25

Igen ett besök på rådgivningen avklarat! Igår 38+5, allt ok med bebis och mig.
Jag börjar bli så otålig nu att ja int vet vad jag ska ta mig till, o jag har int ens nått BF ännu....suck.
Bättre blir det inte av att jag varje dag har en massa smärtfria sammandragningar som på kvällen och natten blir som en ilsken mensvärk som sitter i till morgonnatten. Sen är det lungt....
Hur många veckor kan det liksom hålla på såhär förrän det blir "action"? Säg ni klokare som fött barn förut.....
Hoppas alla har det bra!!
Luvan
 
Inlägg: 27
Blev medlem: 05 jan 2013, 13:55

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Lilla mamman » 12 aug 2013, 17:12

Grattis ni som fått era skatter och kämpa på luvan :heart:

Min förlossning då. Igångsättning påbörjas på måndag men inget händer. Får värkmedicin till natten och sover gott. Får order om att ringa på då jag vaknar så dom får ta en kurva. Har ju regelbundna sammandragningar men för svaga....

På morgonen kl 6 vill barnmorskan undersöka om det hänt något under natten. Då hon undersöker går vattnet. Jag har öppnat mig pikulite mer och kanalen är nu mjukare. Jag är jätteglad över att vattnet gått. Sammandragningarna känns mer nu. Meeen snabbt minskar sammamdragningarna igen och inget mer vatten kommer. Jag får dropp vid 10.40 tiden. De ökar snabbheten var 30 minut och ökar till max. Vid kl 13 undersöker de och tar hål på hinnorna igen då jag tydligen hade fått hål på hinnorna högt uppe första gången. Och nu pang bom börjar förlossningen äntligen och nu går det snabbt. Öppnar mig väldigt snabbt och smärtan ökar. Som vanligt prövar jag lustgas en halv värk och konstaterar att nä, inget för mig. Profylaxandas istället. Vid 6cm öppen har jag svårt att kontrollera smärtan under värktoppen men barnmorskan hjälper mig jättebra. Vid kl 2 är jag öppen 6cm och läkaren kommer in och säger att han far hem nu. Nice.

Barnmorskan undersöker var 30e minut så jag får bra uppdatering på hur det framskrider och konstaterar att det blir nog ingen bedövning. Jag kan slappna av bra under pauserna och värkarna kommer som senast två och två med en längre paus emellan.
Jag andas och slappnar av. Förlossningsarbetet är så intensivt att jag ligger ner på vänster sida. Byter ställning så att jag i slutet av öppningsskedet står på knä och lutar upp mot sänggaveln. Berättar åt barnmorskorna att de skall vara välförberedda på en axelbred bebis. Så till krystningsskedet vill de ha mig på rygg så att vi får upp bäckenet maximalt. Jag lägger mig och får nu krystvärkar. Får inte krysta än utan måste flåsa. Flåsar genom kanske 5 värkar. Värkarna kommer inte så tätt nu då jag äntligen får krysta. Känner hur bebisen roterar i bäckenet och kommer neråt. Efter 3 krystvärkar kommer huvudet ut och bebisen fastnar. Ser barnmorskornas blickar... får en låda under baken och barnmorskan jobbar på ordentligt för att få loss bebisen. Till slut kommer en lila/vit bebis ut, alldeles tyst och barnmorskan säger grattis och rusar ut med honom. Den andra barnmorskan kallar in mer hjälp och ber denne ringa barnläkare. Pappa går efter.

I knew it. Han var axelbred. Jag sade åt barnmorskan som var kvar att jag nästan räknat med minst ett brutet nyckelben, hon svarade att det inte lät som att det gått av iallafall. Äntligen får vi besked om att bebiaen mår bra och gråter. Snart kommer de in med honom och jag får hålla honom. Min plutt! Lägger genast märke till de enorma händerna så jag måste erkänna att jag kikar in i handen för att se om han hade fyrfingerfåra. Men det hade han inte. Pustar ut och försöker njuta av killen medan de lappar ihop mig med två små stygn. Jag har klarat mig bra. Har dock igen lyckats få fostervatten och blod överallt. Ända upp till nacken ungefär. Det var skönt att få duscha efteråt ;)

Killen tvättas, mäts och vägs. 4120g och 51 cm. Inte så stor men kunde inte ha varit större. Är väldigt glad att jag stod på mig och krävde igångsättning tidigare än v 40. Vågar inte tänka på hur det annars skulle ha slutat.

Efteråt har vi haft lite olika bekymmer och då killen var 10 dagar hade han av dessa 7 dagar träffat barnläkare. Hans tungband är klippt, han andas 65 ggr/ minut istället för 40 som är det normala. Vi har sovit en natt på barnavdelning men vi skall hoppas att vi får må bra nu. Inget fel har hittats iallafall. Han är alldeles underbar och perfekt. Jag tar mig extra mycket tid att bara njuta av honom eftersom det antagligen är min sista bebis. :osaker:

Här är han min lilla älskling :heart:

Bild
Bild
Bild
Bild
Användarvisningsbild
Lilla mamman
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1422
Blev medlem: 08 dec 2005, 07:15
Ort: Norra Österbotten

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav vimsan » 13 aug 2013, 07:30

Oj, oj Lilla mamman, det var en dramatisk förlossning. Jag kan inte ens fantisera ihop hur jag skulle ha reagerat om min kille först fastnat och sen blivit utsprungen med på det där sättet :scared: Du verkar ändå ha fixat det fint :tumme:
Fick nog googla för att ta reda på vad fyrfingerfåra är :blink:
Nu ska vi hoppas att plutten din får pli på andningen och att han annars oxå ska få må fint.

Här var jag igår med lillkillen till öronpoli för extrakontroll av hörseln. Vi har dövhet i min familj och då fick vi automatiskt remiss dit trots att höselkollen på BB visade + på båda öronen. Fick genast ett tydligt + på vänster öra igår igen men på höger öra ville dataprogrammet inte ge godkänt vitsord. Sköterskan som gjorde kontrollen trodde han hade vax eller annat jox i vägen. Får väl brev från läkaren sen när han/hon har kollat resultaten men är själv nog helt lugn, jag ser ju här hemma att lillkillen reagerar på såväl skarpa ljud som mjuk sång :nicka:

Nu vaknar har. Over and out! :thx:
Bild

Bild

Bild
vimsan
Guldmedlem
 
Inlägg: 155
Blev medlem: 15 dec 2005, 14:35
Ort: Nedervetil

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Lilla mamman » 13 aug 2013, 18:34

Jag var ju förberedd på att han skulle vara stor och hade nästan räknat med något strul...jag hann aldrig få panik. De sade ju inte att han fastnade och barnmorskorna var ju lugna hela tiden. Fast jag fattade ju... Och såg deras blickar sinsemellan. De fick ändå lös honom relativt snabbt. Värre var det att vänta efteråt då de for iväg med en till synes livlös bebis. Han fick ändå bra poäng 8-9-9 och klarade sig med blodutgjutning i ögat, inget värre. Vi hade tur. För barnmorskan sade att hon nog fick ta i ordentligt för att få ut honom.

Vi hade samma barnmorska som tog hand om mig då bebisen som inte klarade sig i april 2012 skulle ut. Det kändes speciellt.
Och det är först nu efteråt som det slagit mig hur illa det kunde ha gått om jag inte kämpat för att få igångsättning. Jag skall inte föda bebisar större än 4 kg.
Bild
Bild
Bild
Användarvisningsbild
Lilla mamman
Mammapappa-proffs
Mammapappa-proffs
 
Inlägg: 1422
Blev medlem: 08 dec 2005, 07:15
Ort: Norra Österbotten

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Patricia99 » 20 aug 2013, 17:18

Grattis Lilla mamman, vilken dramatisk förlossning men va tur att det slutade bra ändå!!

Här har vi nog också fått bebis, den 8.8 :heart:

Här är förlossningsberättelsen:

Onsdag den 7.8 for jag in till avdelningen och fick cytotec tabletter. Fick sammandragningar på kvällen när jag vandrade i korridorerna på sjukhuset, men under natten försvann de, så jag var redan säker på att bli hemskickad igen på morgonen. Men då var jag öppen 3 cm så man kunde flytta till förlossningssalen och spräcka hinnorna. Detta skedde kl.14. Hände inte så värst mycket, lite onda sammandragningar. Sedan bestämde man att jag skulle få spinal-bedövning, eftersom den verkar fort, för alla trodde att min förlossning skulle gå snabbt. Vid förra förlossningen så tog det 2,5 h efter att vattnet hade gått tills han var född. Så man trodde ju att det skulle gå lite så nu också.

Kl. 15 fick jag spinalen och började få oxcytocindropp som höjdes på varje halvtimme. Sen var det härligt skönt med bedövningen, förutom att det kliade nåt fruktansvärt i hela kroppen, vilket BM hade varnat mej att det gör.

Men en spinalbedövning sitter i bara i 2 h, så exakt 2 h efteråt, kl.17, så släppte bedövningen… och då var jag bara öppen 5 cm. Hann bli aningen nervös eftersom det värsta var framför, och inte hade jag nån bedövning mera som tar på mej. Men man kan ju inte så mycket åt det, bara gilla läget väl. Fick PCB, hjälpte inget alls, fick börja med lustgasen, den hjälpte aningen i slutet av värkarna. Eller inte egentligen mot smärtan, man blev ju bara lite ”hög” ett par sekunder. Fick en ny PCB men den hjälpte lika mycket som förra, d.v.s inget alls. Drog lustgasen då och kämpade vidare. Kl. 19:21 föddes vår flicka :) 6 minuters krystande denna gång. Förlossningen tog lite på 5 h, och var således den längsta jag haft hittills, fast man trott att den skulle bli den snabbaste. 3950 g och 51,5 cm var måtten.

Det som gjorde den ”bättre” än den förra var att pappan var med denna gång. Förra förlossningen var jag ensam, han var på höftoperation i Uleåborg. Och förra förlossningen gick det från 5 cm till 10 cm på 30 minuter. Hann inte få nån bedövning alls då, och lustgasen hjälpte inte alls. Nu tog samma sak 2 h, så man han ju andas lite emellan + prata med pappan, så man fick annat att tänka på än bara nästa värk.

Vi kom hem förra söndagen 11.8, men skulle in på blodprov för att kolla bilirubinhalten på tisdag, och det var då så att vi hamnade och fara in till barnavdelningen för att hon behövde ligga i ljusbehandling. Där var vi då under natten till tisdagen, det var 24 h: ars behandling, så kl. 19 på onsdagkväll så fick hon flytta till vanlig säng. Vi var ändå där under natten då de ville ha blodprov kl.7 på torsdag morgon. Fick åka hem på torsdagen, men skulle komma tillbaka ifall hon blev slö, men hon har nog varit helt pigg.

Hade rådgivningen här igår, hon ha nog gått upp bra, hon vägde 3865 g i torsdags och nu igår måndag 4225 g, super :)
Patricia99
Silvermedlem
 
Inlägg: 110
Blev medlem: 08 aug 2007, 08:07
Ort: Österbotten

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Luvan » 21 aug 2013, 11:36

Grattis Patricia99!! :heart:

Vet inte om det är många som fortfarande kollar in här då de flesta tycks ha fått sina små... Men, vill skriva av mig i allafall.
Fortfarande med bebis innanför magen, idag vecka 40+4 och jag håller på att gå i bitar. Jag är inte alls gjord för dethär slutskedet.
Jag mår väl i princip helt bra sådär fysiskt men det psykiska är det annat med. Höftena bråkar om nätterna så jag har svårt att sova och då man är trött så känns ju allt lite värre. Har haft smärtfria sammandragningar, tätt varje dag, nu så länge att jag inte ens minns hur länge. Var i förrgår hos läkaren som kollade läget och konstaterade att jag är 1,5 cm öppen, kanten kvar. Allt är redo för att bebisen skulle kunna titta ut, men nej. Jag är så gråtig och känslig helatiden, inget känns roligt. Vill träffa bebisen nu och se att han har det bra!! Känns som att sammandragningarna bara kommer oftare men blir ändå inget "mera"...
Dessutom tyckte läkaren att bebisen nu är närmare 4 kilo så han sku ogärna få bli större. Jag är 160 lång och inte stor till byggnaden..........

Har nån av er varit på akupunktur för att få fart på förlossningen? Jag börjar bli desperat.

Hoppas ni andra mår bra med era bebisar :heart:
Luvan
 
Inlägg: 27
Blev medlem: 05 jan 2013, 13:55

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav mamma eva » 21 aug 2013, 13:20

Grattis Patricia99 :love:
Life's short, talk fast! And enjoy a cup of coffee!Bild

så länge hjärtat är varmt så fryser man inte...

i himmelen så ock på jorden är ni mina älskade barn av hela mitt hjärta...
Användarvisningsbild
mamma eva
Mme moderateur
Mme moderateur
 
Inlägg: 2883
Blev medlem: 16 apr 2009, 15:50
Ort: mom please!

Re: Augusti 2013

Oläst inläggav Duff » 21 aug 2013, 15:04

Grattis alla fina augustimammor!
Vår son föddes för två veckor sedan men jag har varit på resande fot och inte kunnat använda dator - nu nyss hemkommen och storfamiljen kryssar mellan kappsäckar och rådd. Vi hade också en väldigt dramatiskt förlossning med en baby som fick navelsträngen för hårt omkring halsen och därför föddes lilafärgad och livlös, blev bortsprungen med och återgäldad efter en mycket lång halvtimme - då var allt bra och andningen hade kommit igång efter 4 minuter. Nu är han allas gullegris, kanske skriver jag mera om förlossningen senare.

Njut av de små, och av sommaren som är kvar - kramar till alla!
Son i januari 2007
Dotter i augusti 2009
Lillpojke i augusti 2013
Duff
Silvermedlem
 
Inlägg: 134
Blev medlem: 19 jun 2007, 13:19
Ort: Helsingfors

FöregåendeNästa



Återgå till Gravid - månadsgrupper

Vilka är online

Användare som besöker denna kategori: Inga registrerade användare och 14 gäster