Julibarn 2010

[anis*]

Hej på er alla och grattis Linas mami till er ettåring! Här följer vi snart efter när vårt hjärta fyller ett på tisdag!

Och visst är det sant som alla säger, att tiden går så evinnerligt fort att man ibland inte riktigt vill fatta vart den rinner i väg! På sätt och vis känns det ju som om flickan föddes I går, men å andra sidan har hon ju alltid funnits hos oss liksom…

Inga egentliga steg på egenhand här ännu, men nog med stöd (bl.a. lära-gå-vagnen är högt i kurs just nu) och också här övas stående för fullt. Jag känner precis igen det du, Linas mami skriver om att öva balansen hela tiden genom att släppa loss då hon står och att det går så bra (och t.o.m. ganska länge) till hon själv upptäcker att hon står utan stöd och sätter sig ner

Och värmen den fortsätter. Vår flicka har haft lite svårt med sovandet nu då det varit så varmt (vilket jag inte undrar!), men tack vare vår luftkonditioneringsmaskin i sovrummet ( ) har iaf nätterna för det mesta gått bra, även om dassömnen/sömnerna ibland blivit rätt korta.

Vi har varit ute och doppat oss i sjön (23 grader tror jag vattnet var) också nu för första gången och det var nog såså roligt att få plaska! Vi fick dessutom flytvästen testad lite också i samma väva

Det nyaste just nu, förutom stå-och-gå-träningen, är att vi lite börjat med potträning också här hemma, vilket faktiskt tillsvidare i alla fall faktiskt funkat rätt bra. Ja och så är hon inne i en fas (hoppas övergående!) där hon så intensivt ska studera sin omgivning att allt ska dras fram (t.ex. innehållet i mammas väska), lådor ska tömmas runt omkring på golvet (t.ex. mammas underkläder), saker ska slängas omrking (t.ex. alla DVD-skivor), TV:n ska knäppas av och på, tidningar ska rivas, vattenglas fällas osv osv… Tur för den lilla marodören att hon är så söt! Jag har också lite svårt att äta min mat i fred just nu, eftersom hon genast kommer fram och vill smaka (fastän hon skulle ha fått samma mat själv), men jag försöker ta det också som ett positivt tecken att hon är nyfiken och vill smaka på allt osv...men nog är det ganska skönt att vara två vuxna på kvällarna också då mannen kommer hem så att man inte behöver ”höka” själv riktigt precis hela tiden..

Nu ska jag förbereda lite inför baksessionen senare i dag så att vi kan fira lillisen på veckoslutet! Hoppas bara ingen annan har planer på att använda innergården, för den har vi tänkt invadera!

Ha det bra!

[my]

Hei alla julimammor!!
Det är evigheter sen jag tog mig tid att skriva här senast men har tittat in och läst lite nu och då. Sommaren är i full gång och det betyder att vi inte vistas inomhus så mycket. Skulle storebror få välja sku vi bo ute men vi hinner in o äta lite mellan varven.
Grattis till alla som redan fyllt 1 år och dom som ännu har den stora dagen framför sig!! Vi firar i morgon, eller egentligen firar vi inte så mycket för vi ska på resa på lördagen och har en del att fixa ännu före det. Men lite födelsedagsglass med jordgubbar ska vi ha. Det känns så konstigt att för ett år sedan var lillis inte ännu här, nu känns det som om han varit med oss alltid. Kommer knappt ihåg hur det var med bara 1 barn, som dessutom klarade ganska mycket själv.
Lillis går med stöd och står stadigt, också här har vi samma sak att så fort han märker att han släppt taget så sätter han sig ner. Men som tur har han från början släppt taget och kommit ner mycket långsamt och fint, inga snabba kast. Men det som för tillfället får mina nerver att gå är hans intresse för alla skåp, lådor och maskiner med knappar.. Med storebror hade vi aldrig någo lådor eller skåp låsta eller någo barnlås, inte heller spisskydd, men den här krabaten är av annan kaliber.. Spisskyddet har visat sig vara en enormt bra investering. Efter några gånger då jag undrade varför vattnet inte kokar på spisen och såg att lillis stäng av plattan så tröttnade jag, nu vet man iaf. att maten blir klar. Sen simmar han i hundarnas vattenskål, så den får man passa på att lyfta upp genast på morgonen. Badrummet är också väldigt intressant.. i synnerhet tvättmaskinen och dess knappar. Så nu är porten stängd till badrummet hela dagen. Ja, så man föredrar nog nästan att vara ute där dom båda kan fara fritt omkring och leka och gunga, som är den stora glädjen. Och så har vi varit och simma i havet och det var härligt. Storebror trivdes flera timmar men lillis fick ta paus efter en timme, han skulle säkert ha fortsatt.
Det är bara så härligt med sommar och att få vara hemma och ta det lugnt, inte bråttom nånstans. Bara vara!

[juliett]

Grattis anis* till er ettåring, och till my som har er ett-års dag på kommande! Och till alla andra också förstås

Vi firade vår 1-åring igår med kalas nästan hela dagen På dagen hade vi ett litet barnkalas och på kvällen firade vi med släkten (eftersom dottern och jag firar dagarna efter varandra, så slog vi ihop allt till ett kalas). Tungt med ett-års kalas måste jag säga Och vilken mängd fina presenter hon fick! Nu tror jag inte det blir något kalas dom närmaste åren, har ingenstans att förvara alla fina saker Presenterna visade hon inte så stort intresse över, men alla kort var illa ute Och som ni andra skriver, så är det helt otroligt hur snabbt detta år har gått! Ibland känns det ännu som om det var igår man låg på BB med sitt lilla knytte och funderade på hur det skulle bli.

På måndagen ställde hon sig första gången upp och stå utan stöd, så nu väntar vi på att hon skall ta sina första steg på egen hand. Känner igen mig hos er my, här finns dottern precis överallt. Som tur har skåpen och lådorna ännu fått vara, men allt annat skall det röras på. Och vilken fart hon har! Ibland blir det nog tungt, ialla fall om sambon jobbar långa dar och hon sovit sämre på dagen, då är nog mina nerver ganska slitna när kvällen har kommit. Det jobbigast är att jag får "inget" gjort, redan det att laga mat är ett helt projekt Men nog är det värt det, fast det ibland känns tungt

Sambon har semester nu, så nästa vecka åker vi till hans hemstad. Hoppas då på att få lite egentid så att jag hinner läsa alla deckare jag beställt från bibban

[anis*]

Så var ännu en milstolpe placerad; i dag tog hon sina första steg! Först tre hela steg på eftermiddagen och sen ytterligare tre på kvällen - helt själv, min bebis
Och vi som tyckte vi hade henne överallt redan tidigare... få se

Grattis till alla ettåringar och nästan sådana!

Ha det gott!

[juliett]

Hej på er alla! Nu har alla våra små hunnit bli ett år redan! Otroligt tycker jag

Hur har ni det?

Sittandet vid datorn har minskat en hel del under sommaren, samt i och med att jag arbetat lite nu under augusti månad. 1 september börjar dottern i dagis, och jag börjar arbeta. Kommer att börja med 78,??% och se hur det fungerar. Kommer antagligen att få en ganska "ansvarsfull" uppgift, så jag är lite rädd att tiden inte kommer att räcka... Dagiset verkar riktigt bra, vi har varit en gång dit på besök och så skall vi dit måndag-onsdag nästa vecka. Dottern verkade trivas och där finns några barn som hon känner från förut, vilket känns kul.

I början av augusti flyttade vi henne till eget rum och det gick helt bra. Ibland vaknar hon ännu på nätterna, men oftast hjälper tutten och vill den inte hjälpa eller att hon inte somnar om så brukar hon få komma och sova med oss. 10 tänder har hon i munnen, varav två kindtänder och två nya kindtänder är på kommande. Hon gick ganska länge med stöd, eller bara några steg utan stöd, men förra veckan så började hon gå "på riktigt". Först var det ganska vingligt, men nu är det redan lite stadigare Hon pratar ännu inte så mycket, en del ord går bra och så märker man att hon försöker säga efter det man själv säger. Så det är bäst att passa sig nu vad man själv säger I matväg äter hon det mesta, hon älskar bär och frukter, men vanliga gröter går inte alls. Vet inte hur det skall gå på dagiset sen... Ibland får hon av vår mat, ibland lagar jag ännu egen mat åt henne eller så får hon någon burkmat. Har blivit lite lat med det här matlagande... Idéerna börjar ta slut efter ett år hemma tycker jag För det mesta sover hon bara en dagssömn mera (efter dagen), om den blir kort kan hon ta en kort tupplur senare på dagen.

Vad skall jag annars berätta?! Sommaren gick ännu snabbare i år tyckte jag, eller kanske det beror på att början av augusti var ganska kall jämfört med t.ex. förra året. Vi besökte Högholmen en dag och så har vi gått på stan en hel del och gått på café eller bara njutit. 4 dagar efter dotterns 1-års dag fick hon en flickkusin, så juli börjar vara ganska full med födelsedagar i vår familj.

Nu skall jag se om jag får något gjort medan hon sover, eller om jag skulle slänga mig med en bok i soffan...

[juliett]

Det är snart ett år sedan någon skrivit i denna tråd, hur har ni det alla? Är ni alls online här mera? Går nog in här nu och då och läser, men sällan "orkar" jag skriva något.

Otroligt att vår dottern fyller två år om en månad. Vart har det här senaste året farit?!? En ganska lång och livlig tös har vi, det är nog full fart från morgon till kväll. Hon är i dagis i medeltal fyra dagar i veckan och trivs bra. Tycker själv att det ibland är tungt att jobba heldag och ha barn. Jobbar 7-15 för det mesta, och jag har aldrig varit en morgonmänniska, så ibland kan det kännas jobbigtt att stiga tidigt upp flera dagar i rad. Fast lite lättare är det nu på sommaren Men jag trivs bra med mitt jobb, trots att det är mycket ansvar och ofta "tungt". Vi skall gifta oss i sommar, så jag tar min semester ganska sent, först i slutet av juli.

Dottern har varit ganska ofta sjuk sen hon började i dagis, för det mesta har det varit flunssa och feber nästan varje månad. Och ibland magsjuka. Hon hostar ofta, så jag har lite fundeat om hon skulle kunna ha någon infektionsastma eller liknande, skall ta upp det på 2-års kontrollen. Har era barn varit mycket sjuka?

Den sista tanden är på kommande snart, men ser en liten vit prick i tandköttet. Som jag nämnde så är hon en ganska livlig tös, och oftast när man själv skall göra något, så kan hon inte alls sysselsätta sig själv. Hon gillar mumin på TV:n, men annars så är TV: ganska ointressant som tur. Böcker är också en stor favorit, samt att kocka. Under dom senaste månaderna har hon börjat prata två-och tre ords meningar och jag tycker att vi förstår för det mesta vad hon vill. Hon har utvecklats massor sedan hon började på dagiset i augusti förra året.

Hoppas ni andra har det bra, skriv gärna några rader om ni vill

[anis*]

Hej!

Det är snart ett år sedan någon skrivit i denna tråd, hur har ni det alla? Är ni alls online här mera? Går nog in här nu och då och läser, men sällan "orkar" jag skriva något.

Nu är det ännu längre sedan någon skrivit här och jag känner också igen det där med att det kanske inte alltid blir av att skriva, men nu tänkte jag återuppliva tråden lite i alla fall

Vår 2,5 åring är till storleken kanske av lite mindre modell, men hon kompenserar det med destu mer liv, prat och fart Hon går på dagis sedan i augusti (då jag gick tillbaka till jobbet för ca 6 mån) och trivs som fisken i vattnet! Hon har dock hämtat hem en hel del flunsor, ett par ögoninflammationer, magsjuka och annat mindre trevligt därifrån, men som tur inget farligt och väl nog något man får räkna med! Dagis har ju dessutom också fört med sig många nya kompisar och ett allt mer utvecklat ordförråd. Hon har också nu börjat visa lite mer tecken på att hon kanske nu skulle börja vara mogen för att skippa blöjan (vilket hon nog inte ännu vid sommarens testperiod visade sig vara), så vi jobbar på det tillsammans med dagispersonalen.

För par veckor sedan har vår lillis dessutom blivit sotrasyster till en annan liten tös och vi vänjer oss vid att numera vara en fyrapersonersfamilj! Storasyster är söt och omhändertagande med sin lillasyster och ger henne t.ex. tutten, gungar på sittern eller sjunger för henne då hon hör henne gråta Hon är dock också lite svartsjuk(?) i bland, vilket (speciellt om kvällarna då hon är trött) går ut över oss föräldrar då hon vägrar lyda eller annars hittar på hyss. I och för sig lär väl det här hänga i hop också med hennes ålder, så det är kanske svårt att säga vad som egentligen beror på syster ankomst och vad som kan klassas som två-årstrots.. Hur är det med trotset hos er andra?

Hoppas allt är bra också hos er andra, skriv gärna och berätta hur ni har det om ni hinner/orkar/har lust

[Mymlan80]

Hej på er! (eller iallafall anis om ingen annan kanske läser här mera Jag har själv inte varit inne på mp på flera år känns det som, men på senaste veckorna har jag börjat besöka forumet igen. Grattis anis till lillasystern!

Vår 2,5-åriga tjej är en bestämd liten tös, vars humör svänger från sydpol till nordpol och tillbaka igen på några sekunder. Trotset är nog väldigt bekant hos oss också alltså, men oftast går det att avleda uppmärksamheten men mycket ofta gråter hon då hon inte får sin vilja igenom. Hon tror ju att hon är jordens medelpunkt, den lilla tösabiten. Tyvärr kan hon ju inte få bestämma allt och då blir det gråt och tandagnisslan. Hon är väldigt förtjust i rutiner, älskar mumin och vill t.ex. hellre titta på samma muminavsnitt för sjuttioelfte gången än att titta på t.ex. Buu-klubben eller Pikku Kakkonen. Jag tror det har att göra med att hon inte vill ha obehagliga övreraskningar, utan tycker om att det är tryggt och förutsägbart. Hon älskar sin nu 6-åriga storebror över allt annat i hela världen, och för det mesta leker dom snällt. Ibland vill han ändå leka för sig själv och då drar hon värsta gråtattacken, om hon inte får gå in i hans rum. Vår lilla drama-queen, alltså. Blöja har hon inte längre dagstid, inte ens under dagssömnen, men nog på natten.

Hon är i hemvård sen hon fyllde ett år, eftersom vi delar en barnflicka tillsammans med en annan familj. Det har fungerat väldigt bra och vi är mycket nöjda, dom har gått på staden öppna dagis och muskare två gånger i veckan. Barnflickan pratar finska med barnen och vi föräldrar svenska, så språket är inte så väldigt utvecklat ännu utan blir mest en salig blandning av båda språken. Men jag är inte orolig, för så var det för vår storebror också och nu som sexåring pratar han båda språken flytande utan problem.

Nu i maj slutar ändå vår barnflicka pga av graviditet, och då ska vår tjej börja dagis och det är vi förstås lite nervösa för, eftersom jag har hört att det kan vara svårare att anpassa sig vid tre års ålder än vid ett-årsåldern, men som tur är storebror ännu i samma grupp som henne i maj och juni. Juli är vi lediga och sen i augusti fortsätter storebror i förskola på samma dagis (i rummet bredvid), så månne det inte går bra.

[anis*]

Hej igen, kul att du iaf hittat tillbaka Mymlan och tack för gratulationerna! Inte har du själv någon speciell anledning till att du börjat besöka forumet igen?

Annars var igenkänningsfaktorn väldigt stor i det du skrev om humör och trots och jag läste bl.a. följande med ett stort smil på läpparna:

Trotset är nog väldigt bekant hos oss också alltså, men oftast går det att avleda uppmärksamheten men mycket ofta gråter hon då hon inte får sin vilja igenom. Hon tror ju att hon är jordens medelpunkt, den lilla tösabiten. Tyvärr kan hon ju inte få bestämma allt och då blir det gråt och tandagnisslan.

Så bekant även här!

Barnflickan pratar finska med barnen och vi föräldrar svenska, så språket är inte så väldigt utvecklat ännu utan blir mest en salig blandning av båda språken. Men jag är inte orolig, för så var det för vår storebror också och nu som sexåring pratar han båda språken flytande utan problem.

Jag tror också att språket kommer ut då det "är moget" och om språken dessutom är flera (så också hos oss; svenska-finska), så är det vanligt att språket utvecklas lite långsammare och att de till en början används "om varandra". Hos oss är det jag som talar svenska. Dagis är svenskspråkigt och så talar vi dessutom svenska sinsemellan med min man (vi är båda tvåspråkiga och han pratar finska med flickorna). Speciellt efter dagisstarten har vi märkt flera nya ord som klart kommer därifrån och så igen märker man på en del situationer att hon klart förknippar dem med pappa eller t.ex. sin mormor eftersom hon direkt byter språk eller har fler ord på finska för något som har t.ex. med ett visst ämne att göra. I bland kan det vara lite svårt att förstå vad hon förklarar också om man inte vet sammanhanget, eftersom ord/språkkombinationerna också i bland kan vara lite väl kreativa

Nu i maj slutar ändå vår barnflicka pga av graviditet, och då ska vår tjej börja dagis och det är vi förstås lite nervösa för, eftersom jag har hört att det kan vara svårare att anpassa sig vid tre års ålder än vid ett-årsåldern, men som tur är storebror ännu i samma grupp som henne i maj och juni. Juli är vi ledig och sen i augusti fortsätter storebror i förskola på samma dagis (i rummet bredvid), så månne det inte går bra.

Jag tror också det kommer att gå hur bra som helst! Visst är det svårt i början (speciellt för mamma har jag på känn..), men iaf vad gäller vår flicka, som alltså började dagis då hon just fyllt två, gick den lite gråtiga fasen över väldigt fort och i dag kan det i bland i stället vara lite svårt att få hem henne på eftermiddagarna då hon trivs så bra

[Mymlan80]

Hahaa anis, jag tänkte det då jag postade inlägget, att jag borde ha skrivit att jag inte börjat besöka forumet igen pga att jag skulle vara gravid . Och det varför flickan börjar dagis var alltså pga barnflickans graviditet, inte min . Nä, jag vet inte, kom bara plötsligt ihåg dethär trevliga forumet igen och har börjat komma in o kolla ibland.

Fast iofs, ibland längtar jag kanske lite efter ett tredje barn, men samtidigt så känns det nog också bra såsom vi har det nu. Storebror är ju redan sex år och med honom kan man göra en massa roliga saker som att skida slalom o flata, simma, skrinna, rita o pyssla, baka m.m. Längtar efter tiden då vi alla fyra kan gå ut i skidspåret eller slalombacken tillsammans, så för oss räcker nog två barn, tror jag. Och eftersom både jag och maken jobbar heltid, så känns det som att vi just och just räcker till för dom två vi har, det vore lite fräckt mot dem att göra flera barn, känns det som. Men tiden och ödet visar .

Skoj anis att ni också har två språk, har själv också vuxit upp som tvåspråkig och har alltid varit glad över att ha fått lära mig finska tidigt. Och tack för dina tröstande ord angående dagisstarten, det kommer nog helt säkert att vara allra tyngst för mamma... .

[anis*]

Hahaa anis, jag tänkte det då jag postade inlägget, att jag borde ha skrivit att jag inte börjat besöka forumet igen pga att jag skulle vara gravid .

Hih. Okej. Jag kunde bara inte låta bli att fråga

Fast iofs, ibland längtar jag kanske lite efter ett tredje barn, men samtidigt så känns det nog också bra såsom vi har det nu. XXX Men tiden och ödet visar .

Jag tror det samma! Man ska väl aldrig vara för säker på något

Skoj anis att ni också har två språk, har själv också vuxit upp som tvåspråkig och har alltid varit glad över att ha fått lära mig finska tidigt.

Jo det har nog varit klart för oss redan innan vi fick barn, att om vi nångång får det så kommer vi att ge dem båda språken, eftersom vi också själva fått dem gratis! Ungefär lika klart har det också alltid varit, att barnen kommer att gå i svenskspråkigt dagis/skola. Dels kanske eftersom jag själv jobbar i en svenskspråkig skola, men främst pga. att det i Finland nog ändå är svenskan som behöver stöttas lite. Om skolgången etc skulle vara på finska, skulle majoriteten av kompisarna bli finskspråkiga osv, medan man nu kan anta det blir tvärtom, med den skillnaden att man i det här landet ändå oundvikligen omges av finskan och den försvinner inte lika lätt.

Och tack för dina tröstande ord angående dagisstarten, det kommer nog helt säkert att vara allra tyngst för mamma... .

Det är ju oftast just så det är! Men det kommer nog att gå bra! Man måste bara bita sig själv i läppen lite och stålsätta sig de första gångerna då man sagt hejdå och svängt sig om för att gå och den lilla börjar gråta (sen kan man gråta fast bakom dagisknuten i stället vid behov, men då signalerar man iaf till barnet att man litar på dagispersonalen och på att allt kommer att gå bra!) och så mumlar man på att det blir bättre, det blir bättre! Om ett tag kan man sedan lämna barnet utan gråt och snart börjar hon själv vänta på att få gå dit igen

[anis*]

Aijo, och så glömde jag ju helt skryta med att blöjträningen nu helt klart går framåt med stormsteg och jag vågar ha henne blöjfri om dagarna här hemma utan att vara så rädd för att det händer misstag

[juliett]

Hade tänkt skriva i den här tråden redan efter anis*´s inlägg, men så föddes dotterns lillebror nästan 5 veckor före beräknat, så det blev ogjort. Och efter det har tiden inte riktigt räckt till, men nu tänkte jag försöka skriva några rader

Tänkt, snart blir våra julibarn 3år Dottern blev alltså storasyster i slutet av februari och det har fungerat relativt bra tycker jag. Första tiden var hon hjälpsam och jag tror hon tyckte det var spännande. Nu har hon blivit lite mera busig och kan ibland vara lite oförsiktigt, men överlag så fungerar det bättre än vad jag trodde. Hon är nu 12 dagar i månaden i dagis, men vi kommer att ha sommarpaus i juni och juli. Hon trivs jättebra där och dagiset är granne med oss, så därför beslöt vi att behålla hennes plats, trots att jag är hemma. En annan orsak var också det att dagiset har blivit så populärt, så jag tror tyvärr att skulle vi ha sagt upp platsen, så skulle vi inte mera ha fått plats där...

Hon är fortfarande en lång och busig tös med glimten i ögat. Tror trotsåldern blivit kronisk hos henne, en del dagar går bättre, men överlag så testar hon nog gränserna till max. Och det räcker inte med att säga till en eller två gånger... Tidvis blir det nog jobbigt och vissa dagar känns det som om vi bara "stridit"." Hon är en söt och klok tös och mycket verbal av sig tycker jag/vi. Till favoriterna hör att pussla, "kocka", sjunga och läsa böcker. Dessutom brukar det bli mys i soffan framför Mumin eller Emil. Dessutom trivs hon otroligt bra utomhus.

Ca. en månad efter 2-års dagen böt vi bort spjälsängen till en "riktig" säng. Nattningarna blev ganska jobbiga, då hon bara ville komma därifrån då hon skulle sova. Dock blev det bättre efter några månader. Vi var ganska "lata" med pottränandet förra sommaren, hon visade inget intresse över att gå på pottan och så "glömde" vi bort det. Men vips så började hon gå på "byttan" iställe under förra hösten, så vi köpte en krans till den och efter det kunde vi ganska fort skippa dagsblöjan. I början hände en del misstag, men överlag så började det fungera ganska bra. Hon har fortfarande blöja på natten eller om vi åker några längre sträckor, men annars så är hon blöjfri.

I klädstorlek använder vi mest 98/104 eller 104:or. Några enstaka 98:or har vi i bruk ännu. Hon har också blivit duktig att klä på sig (tror det är tack vare dagis ) och att välja kläder själv. Det är viktigt att hon på morgonen får välja kläder, främst åt sig själv, men också åt lillebror ibland. Och det brukar bli ganska bra kombinationer måste jag säga Och så tycker hon om att få vara med i butiken och se på kläder

I matväg sjunker det mesta, en del dagar bättre, andra dagar sämre. Soppor tycker hon om, likaså "murusås" och spagetti. Och skulle hon själv få välja skulle det bli köttbullar och mos varje dag Att få vara med när vi lagar mat eller bakar är också skoj

Då hon är hemma blir det sällan någon dagssömn mera, i bilen så kan hon somna, men sällan hemma. På dagis sover hon ännu en timme, men det resulterar i senare läggning på kvällen...

Vattkoppor hade hon förra sommaren, dom kom sådär opassligt en och en halv vecka innan vårt bröllop, men tur så hann hon bli "frisk" till bröllopet. Första "året" i dagis kändes det som om hon var var och varannan vecka sjuk men nu det här andra "året" så har varit lite bättre. Hemsk hosta får hon varje gång hon blir förkyld, så hon får Ventoline och Flixotide v.b.

Men nu skall jag avsluta denna "roman", hoppas någon annan hinner också uppdatera tråden något varv Trevlig morsdag till er alla!

[Linornas mami]

Vad roligt att ni återupplivat tråden! Hade inte märkt det förrän nu, så tänkte skriva några rader om hur vi har det.
Här har fröken också blivit storasyster ; i mars fick hon en lillasyster (ganska roligt sammanträffande att många av våra små blivit storasyskom just i början av året ). Jag är riktigt förvånad hur lite svartsjuka hon varit oc hon är väldigt mån om att lillasyster alltid kommer med när vi leker osv.
Fröken började på dagis då hon var 1 år 1 månad och det har fungerat riktigt bra. Före mammaledigheten jobbade jag heltid, men hon var i dagis endast 3 dagar i veckan. De övriga dagarna sköttes hon av famo och mommo. Nu fortsätter hon att vara 10 dagar i dagis. Vi valde detta dels för att hon trivs bra och jag märker att det gör bra för henne att få gå där (hon är blyg av sig och tror att hon skulle vara mycket blygare ifall hon inte varit på dagis) och dels för att inte mista platsen (hon är på ett litet privat dagis, där det är långa köer). Och måste nog säga att detta fungerar för tillfället jättebra.

Vi är båda föräldrarna svenskspråkiga så tror att hon dels därför är väldigt verbal redan. Säkert har dagiset också inverkat. För tillfället är hon ett eko; hon kan upprepa vad man säger helt oväntat, ibland flera dagar efter att man sagt det . Så man får verkligen passa på sig vad man säger. Tidigare på året hade hon en "varför det då?" period, då hon hela tiden frågade värför... man belv riktigt trött på det till sist. Ibland blir man riktigt förvånad över hur inveklade funderingar/tankar barn i denna ålder har.

Gällande pottan så har hon slutat använda blöja på hösten efter sommarlovet. Dock hade hon ännu hela hösten och vintern ännu nattblöja, men hör och häpna, genast då lillasyster föddes meddelade fröken att hon inte längre vill ha nattblöja (det hade nog tidigare kommit rejäla kisin i blöjan, så man var ju lite skeptisk att kan hon nu hålla sej torr) ochinte ville vi tvinga blöjan på henne. Så sen dess har hon sovit utan blöja och inte vätt ner sej en enda gång. Iblanb vaknar hon på natten och kommer till vårt rum o säger att hon vill kisa, så går vi på vessan och så somnar hon direkt om på nytt. Hade aldrig trott det skulle gå så lätt. Men jag tror mest på det att de lämnar bort blöjand då de själv är redo för det.

En matglad tjej har vi; hon äter alltfrån ribs (revbensspjäll) till räkor. Favoriter är korv- och fisksoppa, spenatplättar, kött överlag och så älskar hon grönsaker som tomat, gurka, paprika. Ibalnd äter hon endast grönsaker och ingen varm mat, men vi har inte tagit stress över ätandet. Jag tycker det går i perioder; ibland värker hon i sig, medan det kan gå veckor som man undrar hur hon klarar sig på det hon äter.

I storleksväg har jag nu börjat köpa storlek 104 (inte halare och utekläder); vi har ganska totalt hoppat över storlek 98. Hon är kort till växten, så 92:orna har passat bra ända tills nu på våren, då hon skjutit upp i längden.

Nattningarna är förtillfället stökiga; hon somnar inte längre ensam i rummet. Vi borde säkert snart börja öva henne att soman ensam i rummet, men för tillfället finns inte riktigt orken där. Dagssömn sover hon ännu, men får se nu på sommaren hur detblir med den. Och trots har vi nog haft i många omgångar, men det är lite lugnare på den fronten för tillfället (så skööönt).

Oj, vilket långt inlägg. Hoppas ni andra mår bra (härligt när det börjar bli sommar) och jätteroligt om vi får lite liv på denna tråd också .